Det stormar kring matkedjorna.

Vissa konsumenter har valt att bojkotta ”matjättarna” i protest mot företagens vinster, och fackförbundet Handels har varit kritiska.

Branschen uppger att prisökningarna beror på omvärldsfaktorer, och har lyft fram hur rörelsemarginalerna minskat under inflationsåren.

Niklas Egels Zandén, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, konstaterar att det är naturligt att företagen vill tjäna så mycket pengar som möjligt.

Även om marginalerna har minskat har omsättningen ökat och koncernerna är fortsatt lönsamma, menar han.

– I en situation där du har den här typen av inflation och tvingar på en kostnadsökning på konsumenten så kan du ju vara ganska nöjd med att du går plus i en sådan här tid. Man kan tänka sig att man som företag annars går minus under tuffa år.

Skillnader mellan handlare

Thomas Ohlén, analytiker på Dagligvarunytt, säger att Coop går med förlust totalt sett, till skillnad från Ica och Axfood.

Han pekar på stora skillnader för butiksbolagen inom koncernerna. Hans genomgång av Hemköp, Tempo och de fyra typerna av Ica-butiker, visar att rörelsemarginalen för handlarna sjunkit till 3,2 procent jämfört med 4,6 procent 2022. Flera Ica-butiker och exempelvis Axfoods Citygross går också med förlust, säger han.

– Det finns ett antal Maxi-butiker där vinsterna varit väldigt goda, men till och med de tappade i marginal förra året.

Lönsamheten är också låg i dagligvaruhandeln, omkring två procent, jämfört med andra delar av näringslivet, säger han.

Professorn: Skadar förtroendet

Samtidigt har Axfood höjt sin aktieutdelning, och P4 har rapporterat om hur Sveriges 25 största matbutiker tagit ut 850 miljoner i aktieutdelningar 2024 och fram till idag.

Det skadar förtroendet för företagen, menar Niklas Egels Zandén, som tycker att det är läge att skjuta på eventuella vinstuttag.

– Det är klart att man som företag borde förstå att i ett läge där konsumenter är väldigt pressade, så är det kontroversiellt att dela ut stora summor pengar och ta ut höga löner.

Han lyfter fram matmomsen, som har varit konstant medan priserna ökat, vilket ökat statens intäkter.

– Jag tror att man ska ha med sig det när man pratar om vem som tjänar på priserna och när politiker är upprörda.