Asylsökande ungdomar som inte kan bevisa sin ålder testas i dag med en ny metod där man kombinerar tandröntgen med magnetröntgen av knäleden för att försöka avgöra om de har fyllt 18 år.

– Utan åldersbedömningar har man bara migrationsverkets intervjuer och eventuella dokument att gå efter. Åldersbedömningar kan därför vara berättigat om man tar hänsyn till det etiska ramverket, säger Kjell Asplund.

Metoden används bara i Sverige, och har fått stark kritik av landets tre professorer i rättsmedicin och flera rättsläkare från Rättsmedicinalverket som menar att metoden är för osäker. De tyska forskare som utarbetat metoden med knäledsmätning är också kritiska till hur metoden används i Sverige.

Tydlig med felmarginaler

Statens medicinsk-etiska råd (SMER) påminner nu om det ställningstagande som togs hösten 2016, med det etiska ramverk av kriterier som rådet anser bör vara uppfyllda vid en medicinsk åldersbedömning.

– Det viktigaste är att ta hänsyn till felmarginalerna, men också att det ska bygga på informerat samtycke där personen ska vara införstådd med vad en bedömning är och kunna säga ja eller nej. Personen ska också på egen begäran kunna be om en bedömning, för att kunna styrka sin egen historia, säger Kjell Asplund.

Rådet är oenigt

Det krävs också mer kunskap, menar rådet, med kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar. De kräver fler vetenskapliga studier och att metoderna byts ut eller revideras om det kommer nya sätt som ger mer tillförlitliga resultat.

– Det här är ingen metod som ska användas som rutin, utan bara när man är osäker i ett specifikt fall. Det ska inte vara någon risk för att ett barn hamnar i vuxenkategorin och att de inte får de skydd som barn ska ha, säger Kjell Asplund.

Men alla inom medicinsk-etiska rådet håller inte med. Åsa Gyberg-Karlsson (V) menar att metoden har så många frågetecken att den inte bör användas i asylprocessen. Frågan kommer att tas upp på nytt under rådets sammanträde om drygt en månad.