Sveriges häkten och anstalter ser en kraftig ökning av antalet intagna. På både anstalter och häkten tvingas intagna dela på celler som egentligen är byggda för en person.  

– Situationen är mycket ansträngd, säger Hanna Jarl, anstalts- och häktesdirektör på Kriminalvården.  

“Sannolikt högre i morgon” 

I förra veckan var 17 av Sveriges 45 fängelser överfulla.

– Den siffran är sannolikt högre i morgon, det är åt det hållet det går. Vi ser en ökad tillströmning, inte bara i det korta perspektivet. Det är en trend vi tror kommer stå sig, säger Hanna Jarl.  

På flera anstalter försöker man hitta nya lösningar för att råda bot på problemet, bland annat genom att använda besöksrummen som bostadsrum. 

I snitt är 97 procent av Sveriges fängelseplatser fulla, jämfört med 85 procent för fem år sedan. Bland förklaringarna nämns att det införts flera straffskärpningar på senare år, och att polis och åklagare blivit mer effektiv.  

När SVT Nyheter i februari i år intervjuade en polischef i Skåne sa han att polisen inte kan göra ett “för bra” jobb om inte andra myndigheter samtidigt får mer resurser. 

Förslaget: 335 miljoner  

I slutet av 2018 bestämde Kriminalvården att man ska bygga ut både anstalter och häkten för att skapa över 1100 nya platser. Det motsvarar däremot bara hälften av de platser man menar kommer behövas i framtiden. 

I regeringens vårändringsbudget finns ett förslag om att Kriminalvården ska få ytterligare 335 miljoner i år. Enligt Hanna Jarl är det välkommet, men inte tillräckligt för att lösa problemet på sikt.  

– Om vi ska utöka kapaciteten behöver vi mer pengar. Vi har en planering för lång tid framåt, men vi behöver medel för att kunna genomföra det.