Migrationsverket kommer sluta att ge ut tillfälliga, ettåriga, uppehållstillstånd till personer som utgör ett säkerhetshot, men ändå inte kan utvisas, berättade generaldirektör Mikael Ribbenvik i Almedalen på måndagen. Mer fokus generellt ska läggas på de asylsökande som fått avslag när man letar efter potentiella hot.
Den som får uppehållstillståndet kan arbeta, få statliga bidrag, bostad och främlingspass och det är dessa förmåner man nu vill kunna dra in för dem som anses vara ett potentiellt hot. Den nya praxisen grundar sig i två specifika fall som Mikael Ribbenvik fattade beslut om i förra veckan, men praxisen måste fortfarande provas i domstol.
– Det är orimligt att personer som är säkerhetsrisker eller krigsförbrytare ska få uppehållstillstånd. Det är stötande. Dessutom blev det ingen skillnad jämfört med vanliga asylsökande, och det är klart det måste vara skillnad, säger han till SVT Nyheter.
LÄS MER: Säpo trappar upp jakten på terrorister
”Får inte förmåner som de haft”
De nya riktlinjerna är tänkta att försvåra tillvaron för dem som egentligen borde utvisas ur landet, men inte gör det för att de riskerar livet i hemlandet. Enligt Ribbenvik är det ”en tydlig signal att Sverige inte är en säker hamn för krigsförbrytare och terrorister”.
Hur ser ni på riskerna med att de får vara kvar i landet trots att de är ett potentiellt säkerhetshot?
– Det har vi pratat med Säpo om. Säpo tycker det är viktigare att de inte har möjligheten att resa och ta betalt. De får inte de förmåner som de hade tidigare, det är det som är skillnaden.
LÄS MER: Så agerar du vid terrorattentat
Beslutet gör också att personer kan läggas in i Schengen information system, där schengenländerna samlar information om potentiellt farliga personer. Att Sverige nu har ändrat reglerna beror dock inte på tryck från andra europeiska länder, säger Ribbenvik.
– Det är inget som har framförts, men jag tror det välkomnas, speciellt för att många europeiska länder gör så här redan och för att det hindrar människor från att resa och att man kan lägga in dem som en farlig person.
Väntetiden minskar nästa år
Numera gör Migrationsverket också en del av de kontroller som förr gjordes vid första utredningen med detsamma, när ansökningarna kommer in. Detta för att minska de risker som de långa handläggningstiderna kan innebära. Ribbenvik säger att väntetiden väntas minska nästa år.
Under förra året skickade Migrationsverket drygt 700 ärenden till Säpo för att man misstänkt att allt inte stått rätt till, därefter gör Säpo ytterligare kollar för att se om personerna faktiskt är potentiella hot. Enligt Mikael Ribbenvik är det en mycket liten del av de asylsökande som kommer att beröras av de nya reglerna.
LÄS MER: Övervakning motiveras med terrorhot
”Slå mot den som nyttjar illegal arbetskraft”
Migrationsverket har haft större problem med att identifiera eventuella hot när ansökningarna för uppehållstillstånd lämnats in utanför landet än när de kommit in i Sverige. Nu ska personal som tar emot dessa också få utökad utbildning för att bli bättre på att hitta rätt uppgifter.
Även Säpochefen Anders Thornberg efterfrågar bättre information från och samarbete med utlandet.
– Vi vill ha information om vad som händer i utlandet riktat mot Sverige. Säkerhetspolisen har väldigt bra instrument i landet, men vi behöver hjälp med det som sker utomlands, säger han.
LÄS MER: Så kan terrorhot upptäckas
Regeringen har sedan tidigare sagt att man vill att Säpo ska få större tillgång till Migrationsverkets databaser och att man i högre grad än i dag ska kunna göra en automatisk screening av personer som söker asyl för att lättare kunna identifiera säkerhetsrisker.
– Framförallt måste man slå mot de arbetsgivare som utnyttjar människor som illegal arbetskraft och därmed också möjliggör för människor som saknas rätt att vistas här att hålla sig kvar, säger Anders Ygeman.