Jaweed och Massud Sadighi är bröder och kom till Malmö i november 2015 med två kompisar, som ensamkommande unga från Afghanistan.

De har delat allt sedan de, likt många andra i samma situation, tog sig över Medelhavet i en liten gummibåt från Turkiet. Målet: hitta ett bättre liv i Europa.

– Det var jobbigt ute på havet. Motorn dog gång på gång, säger lillebror Jaweed, som var 14 då.

– Jag tänkte att jag skulle dö.

Myndigheter registrerade olika datum

Den 24 november registrerades de som ensamkommande barn av Socialtjänstens uppsökande team i Malmö. En vecka senare registrerades de som asylsökande av Migrationsverket. Ingen av dem visste att den veckan skulle bli helt avgörande för deras framtid. Hösten 2015 var det kaotiskt på Migrationsverket och alla myndigheter hade fokus på att hitta sängplatser till alla.

Jaweed och Massud bussades från Malmö till Västerås, där de nu går i gymnasiet.

Deras ansökan om uppehållstillstånd avslogs av Migrationsverket, eftersom de hunnit fylla 18 år.

Men den 1 juli 2018 kom den så kallade gymnasielagen, som säger att ungdomar som fått avslag ändå kan söka ett tillfälligt uppehållstillstånd för att gå ut gymnasiet, om de registrerats som asylsökande i Sverige senast den 24 november 2015.

Massud fick avslag

På grund av att det var så kaotiskt vid mottagningen 2015 och att många då på grund av långa köer inte fick någon möjlighet att söka asyl förrän efter flera dagar, så tolkar Migrationsverket lagen bredare.

I ett rättsligt ställningstagande har de tolkat lagen som att det räcker att ungdomarna har registrerats som asylsökande av någon myndighet, till exempel kommunen. Om det finns ett registerutdrag från 2015 som visar att de ensamkommande ungdomarna velat söka asyl den 24 november eller tidigare, så kan det åberopas.

Jaweed, Massud och deras två vänner fanns i Malmö stads register och skickade in likadana registerutdrag och intyg från Socialtjänsten om att de ville söka asyl.

Jaweed och deras två vänner fick sina ansökningar beviljade. Men Massud fick avslag.

Av dokumentationen framgår att Migrationsverket missat att Massud hade skickat in registerutdraget. När Massud påpekade missen var beslutet redan fattat. Handläggaren svarar honom i mejl:

”Migrationsverket behöver ompröva beslutet och ta ställning till Socialtjänstens skrivelse. För att göra detta behöver Massud överklaga beslutet snarast möjligt.”

Men överklagan hjälpte inte.

Migrationsverket: Vi gjorde fel

Det visar sig att Migrationsdomstolen visserligen menar att Migrationsverket har gjort fel som missat handlingen. Men de bedömer inte lagen efter Migrationsverkets rättsliga ställningstagande, att det räcker att vara registrerad av kommunen. Domstolen menar att det bara är datumet när ansökan kom in på Migrationsverket som räknas, och avslår Massuds överklagan.

Här gjorde Migrationsverket fel, enligt myndighetens presschef Per Ek.

– Vi gjorde fel. Om vi hade frågor kring det här intyget så skulle vi ha efterfrågat mer information från Malmö kommun. Och eftersom de är bröder så borde deras ärenden ha handlagts bredvid varandra.

Vilket beslut var fel? Det är ju grundat på samma handlingar?

– Ja, ibland är det inte så svart eller vitt som det blir här, med ja eller nej. Handläggarna som biföll de andra ungdomarnas ansökningar gjorde rätt eftersom de följde Migrationsverkets rättsliga ställningstagande.

Så då gjorde handläggaren som sa nej fel?

– Nej, så enkelt är det inte, eftersom domstolen ju gav den handläggaren rätt.

Kan gripas närsomhelst

Per Ek säger också att Migrationsverket borde ha gjort en djupare utredning om själva intyget från Malmö kommun om de hade frågor.

Massud kan nu när som helst gripas och skickas till Afghanistan, där han inte har varit sedan han var liten.

– Jag är rädd, säger han.

– Jag har bott i Sverige i fyra år, och gått i skolan här i fyra år. Jag kan inte lämna min bror.