I ett första steg vill Miljöpartiet att normalarbetstiden sänks till 35 timmar per vecka. Det skulle enligt partiet göra att fler orkade jobba längre, men också ge lägre arbetslöshet.
– Om man kan kombinera sänkt arbetstid samtidigt som man rustar de som inte kommer in i arbete, kan det vara ett sätt att se till att man behåller antalet arbetade timmar samtidigt som man går ner i arbetstid, säger Per Bolund (MP).
Får hård kritik
Men förslaget får hård kritik av Svenskt Näringsliv.
– Det största problemet är att skatteintäkterna minskar samtidigt som vi får färre arbetade timmar, och en lägre sysselsättning, säger Susanne Spector, arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv.
Och hon ser inga vinster för hälsan på lång sikt.
– Det finns ingen forskning som tyder på att det här skulle vara lösningen på det problemet. Och ser vi från de andra länderna som infört det leder en arbetstidsförkortning till att det blir mer övertid och fler arbetslösa, och arbetslöshet i sig är mer problematiskt för hälsan än att jobba heltid, säger hon.
Konstnaden oklar
Hur mycket en generell sänkning av arbetstiden skulle kosta är oklart. Men enligt en försiktig uppskattning från Konjunkturinstitutet, gjord 2002, skulle en sänkning till 38 timmar per vecka kosta 120 miljarder kronor.
Förra året ville partiledningen inte ha med den här frågan, nu är ni för?
– Vi har haft med det tidigare, det är inget nytt. Det går inte att ta ut ökad produktivitet i ökad resursanvändning, vi måste se andra vägar, säger Per Bolund (MP).
Kommer det här att vara ett krav från er sida i en regeringsförhandling?
– Vi tycker att det här är en viktig fråga som vi har med i vårt valmanifest för att det ska tas tydliga steg framåt då det gäller arbetstiden under mandatperioden.
S emot generell sänkning
Men socialdemokraterna vill inte se en generell arbetstidssänkning.
– Parterna förhandlar ibland om kortare arbetstid, och det gör man som ett val mellan högre lön eller kortare arbetstid. Det tycker jag är ett naturligt sätt att hantera frågan. Jag ser inget utrymme för att staten ska gå in och betala för arbetstidsförkortning. De pengarna behövs i skolan, vården och omsorgen, säger Ylva Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet.