Coronaviruset kan få stora effekter på världsekonomin. Gårdagens börsfall var det största sedan finanskrisen 2008. Minskad ekonomisk aktivitet i världen kan leda till en kraftig konjunkturnedgång.
Osäkerheten är stor inte bara vad gäller coronavirusets fortsatta spridning, utan också vilka konsekvenserna kan bli för samhällsekonomin. Flygbranschen är i kris och idag ber flygbolaget SAS sina anställda att gå ner i lön.
Aviserat en rad åtgärder
Regeringar i flera länder har redan aviserat åtgärder och krisprogram för att möta vad som kan bli en mycket kraftig inbromsning i ekonomin.
I Sverige meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) i dag att januaripartierna just nu förbereder en extra ändringsbudget. Det innebär att regeringen inom kort kommer att presentera ett antal förslag med syfte att mildra effekterna av en kraftig nedgång i ekonomin.
Ett av förslagen är att skynda på genomförandet av det som kallas korttidsarbete, ett slags krisavtal som ska rädda företag och jobb när ekonomin på kort tid vänder brant nedåt. Finansminister Magdalena Andersson talar också om att skjuta till mer pengar till kommuner, regioner och myndigheter samt göra lättnader för företagen.
M vill ha större stimulanspaket
Moderaterna har redan sagt sig vara beredda att samarbeta med regeringen om sådana förslag, men efterlyser samtidigt bredare konjunkturstimulanser. Vid en pressträff i riksdagen idag föreslog partiet bland annat ett slopande av flygskatten, för att rädda flygbolagen.
Moderaterna vill också förbereda ett större stimulanspaket på 30 miljarder kronor om läget i ekonomin förvärras ytterligare. Då bör inkomstskatterna sänkas, ROT-avdraget utvidgas och kommunerna tillföras mer resurser, menar Moderaterna.
Uttalanden från både regeringen och Moderaterna indikerar en ambition att komma överens. Samtidigt vet vi från senare tid att konfliktnivån har höjts avsevärt i riksdagen.
Oppositionen har vid flera tillfällen under hösten och vintern försökt och i ett par fall också lyckats med att köra över regeringen. Den samförståndsanda som nu är skönjbar kan alltså mycket snabbt glida över i politisk konflikt.
Flera åtgärder i det som nu diskuteras finns det sannolikt stora möjligheter att komma överens om, exempelvis korttidsarbete, pengar till kommuner och regioner och kanske också en möjlighet för företagen att skjuta upp moms- och skatteinbetalningar.
Andra delar lär bli svårare att nå enighet om i riksdagen. Januaripartierna, framför allt Miljöpartiet, lär inte vara beredda att acceptera ett avskaffande av flygskatten. Socialdemokraterna lär heller inte vara villiga att gå med på sänkta inkomstskatter. De anser att det är ineffektiv stimulanspolitik och vill i stället prioritera mer pengar till kommuner och regioner.
Avgörande tid för regeringen
Oavsett vad partierna kan komma överens om i riksdagen är den avgörande frågan just nu hur regeringen kommer att hantera coronakrisen i ett bredare perspektiv. Här ingår förstås den ekonomiska politiken, men det handlar framför allt om hur smittspridningen ska begränsas och stoppas. Här har läget uppenbart förvärrats de senaste dagarna och idag höjs riskerna för smittspridning i Sverige.
Även om myndigheterna bär ett huvudansvar för detta krisarbete landar ansvarsfrågan politiskt alltid ytterst på sittande regering. Det är regeringen som styr riket, enligt grundlagen.
Det handlar både om att fungera som en samlande kraft i samhället, att visa ledarskap och att vidta åtgärder som uppfattas som viktiga och relevanta.
En regering definieras av sitt agerande i kristider. Det kan också få stor betydelse för kommande valrörelse. Den socialdemokratiska regeringen kritiserades hårt för sina insatser i samband med tsunamin 2004, vilket bidrog till valförlusten 2006. Omvänt fick regeringen Reinfeldt goda vitsord efter finanskrisen 2008-2009, vilket bidrog till att säkra valsegern 2010.
Det är alltså mycket som står på spel för Stefan Löfven och hans regering just nu.