Den som ska shoppa kläder på de stora klädkedjorna får i framtiden göra som i matbutikerna – ta med egen påse eller betala för att få en. Modejättarna Lindex, KappAhl, Gina Tricot och H&M är några av dem som nu börjar ta betalt för sina plastkassar.
Överskottet ska gå till “olika ändamål som stöttar hållbar utveckling”.
LÄS MER: Förbud mot plastkassar i flera länder
Bakgrunden är en ny EU-lag som gör butiker skyldiga att informera om påsarnas miljöpåverkan och dokumentera antalet inköpta plastkassar. Förhoppningen är att svenskarna till år 2025 ska ha vant sig vid att inte använda fler än 40 plastpåsar om året. I dag använder vi totalt 1,3 miljarder på ett år.
Samtidigt som lagen träder i kraft väljer klädkedjorna att börja ta betalt för påsar.
“Priset kommer vara tydligt”
I ett utredningsförslag från förra året skriver Naturvårdsverket att det borde kosta kunden 5 kronor att få en kasse i butik, men som det ser ut nu är det upp till varje kedja att bestämma priset. På H&M kommer de att kosta 2 kronor, oavsett storlek, säger Joanna Morell på företagets pressavdelning.
– Vi har valt detta upplägg för att vi vill att det ska vara så tydligt som möjligt för såväl våra kunder som för vår personal som ska hantera detta. Priset för påsarna kommer att presenteras tydligt vid kassorna i samtliga butiker i Sverige, säger hon.
”Ta med påsar hemifrån”
Att helt gå ifrån plast och använda papperskassar är än så länge inte aktuellt. H&M rekommenderar kunderna att istället börja ta med sig en egen påse hemifrån.
– Vi har i nuläget en plastpåse gjord av återvunnen plast som också är återvinningsbar men vi utesluter inte möjligheten att gå över till papperspåsar längre fram.
LÄS MER: Plastpåsen – för bra för vårt eget bästa?
Indiska har redan testat att ta betalt för sina påsar. Under nästan två år fick kunderna betala en till två kronor för kassarna, men i december 2016 fattade man beslutet att återigen ge påsar gratis, efter protester.
Joanna Morell på H&M säger att kedjan hoppas deras kunder kommer att uppskatta förändringen i butikerna.
– Vi kan se ett växande intresse för hållbarhetsfrågor och därför tror vi så klart att våra kunder kommer tycka att initiativet är något positivt.
FAKTA: PÅSAR I BUTIKER
Plastkassen i livsmedelsbutiken
De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är de som tillverkats av sockerrör eller av återvunnen plast. De kan återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk. Dessa kassar är därför förhållandevis hållbara.
Papperskassen i livsmedelsbutiken och detaljhandeln
När en papperskasse tillverkas i Sverige av svensk skog är den miljöpåverkan som uppstår jämförbar med sockerrörs-plastkassens miljöpåverkan. Utländska papperskassar har sämre miljöprestanda.
Plastkassen i detaljhandeln
Detaljhandelns plastkasse är lite tjockare och går inte lika bra att återanvända som soppåse på grund av formatet. Den behöver användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Bomullskassen
Att ta fram kassar i bomull är resurskrävande, framförallt i odlingsledet. Bomullskassen behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kassen i non woven polypropen
Non-woven polypropen är petroleumbaserad, men kräver ändå mindre resurser än en bomullskasse. Den behöver användas cirka 10-30 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kassen i woven polypropen
Woven polypropen är ett mer slitstarkt material jämfört med non-woven polypropen och är ett förhållandevis bra alternativ bland flergångskassarna. Den är lite grövre än non wowen-kassen och behöver därför användas cirka 50 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till.
Källa: Konsumentföreningen Stockholm