Skydda särskilt utsatta hushåll mot stigande priser, åtgärder mot hög arbetslöshet och motverka inflation med bättre konkurrens. Så sammanfattar regeringen satsningarna i regeringens vårbudget – som nu får kritik från flera håll.

– Det är nästan så att man frågar sig, vad fan fick jag för min röst egentligen, säger Timbros vd Benjamin Dousa till SVT.

Även Rädda Barnen och Majblommans riksförbund är kritiska.

Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet, beskriver regeringens vårbudget som "ett enda stort hyckleri". Hon hävdar den leder till en underfinansierad välfärd, neddragningar i skolan och ökade klimatutsläpp.

– Det som skriker allra högst i den här budgeten är det som inte finns med, säger hon.

Enligt Stenevi har regeringen gjort felaktiga prioriteringar sedan man lade sin höstbudget i fjol.

– Regeringen prioriterade i höstas skattesänkningar till höginkomsttagare, man prioriterade bilägare, man prioriterade stöd till villaägare. Vi vill i stället se sänkt matmoms på basvaror, höjt barnbidrag, ett Sverigekort för all kollektivtrafik i landet och en bibehållen stark välfärd i Sverige, säger hon.

Samtidigt riktar språkröret Per Bolund hård kritik mot regeringens klimatpolitik.

– Det är otroligt allvarligt och vi har en regering vars klimatpolitik är ett svart hål. Det försvinner in satsningar, men det kommer inte ut någonting på andra sidan, säger han.

Han anser inte att det handlar om ett misslyckande, utan ett "medvetet sabotage orkestrerat av Sverigedemokraterna".

– Det är inget annat än ett enormt stort svek, säger han.

Oscar Sjöstedt, Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, medger att regeringens vårbudget är återhållsam men anser att det är rätt agerat utifrån det svåra ekonomiska läget.

– Risken om vi inte är återhållsamma, utan är expansiva och gasar på, är att vi försöker lösa problem som inflationen har skapat men sedan slutar det med att vi bara förvärrar de problemen i stället. Det kommer vi säkert få höra från oppositionen att man borde göra, säger han till SVT.

– Men här gäller det att hålla sig cool.

Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, anser att regeringen med sin vårbudget lämnar hushållen och kommuner och regioner "i sticket".

– Det vi kan konstatera är att regeringen är chockerande passiv. Det är ingenting i princip som man gör i den här vårbudgeten, säger han på en pressträff.

Han anser att det finns åtgärder att vidta utan att spä på den höga inflationen. Bland annat föreslår han sänkta taxor på exempelvis kollektivtrafik, barnomsorg och elpriser. Utöver det efterlyser han större offentliga investeringar.

Ett konkret förslag från Vänsterpartiet är att tillfälligt höja barnbidraget med 400 kronor i månaden under andra halvan av 2023. Detta skulle, enligt Ali Esbati, kunna finansieras genom att pausa RUT-avdraget under samma period.

– Regeringen pratar om inflationen, men använder den snarare som en förevändning för att inte göra saker, säger han.

– Det är en mycket trist dag för svensk ekonomisk politik.

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Martin Ådahl säger att det finns bra saker i vårbudgeten. Men betonar samtidigt att det är "ekonomisk kris i Sverige" – där vi väntas få ett bnp-fall samtidigt som vi har den högsta inflationen på 40 år och hög arbetslöshet.

– Det är farligt i en sån här kris att regeringen är nästan helt handlingsförlamad. Det är en sak att man inte ska kasta bensin på inflationsbrasan men man kan ju släcka den genom att sänka kostnaderna, till exempel för att anställa.

Ådahl lyfter också att vi befinner oss i en klimatkris, där regeringen har skrotat elbilsbonusen och Naturvårdsverket gör bedömningen att Sveriges klimatmål till 2030 inte kommer att nås om en omfattande sänkning av reduktionsplikten på diesel och bensin genomförs och bibehålls.

– Och vi har sett i början på året att elbilsförsäljningen har rasat, den har halverats. Reduktionsplikten är på väg att utraderas, och man har ingenting att sätta i dess ställe. Och vindkraftsutbyggnaden har nästan helt stannat av.

C vill se satsningar för att spara energi för att minska elräkningarna, och därmed inflationen. Därtill mer pengar till kommuner och regioner, för satsningar på bland annat skola och landsbygd.

– Regeringen förmår inte fokusera där det behövs mest.

Regeringen spår lågkonjunktur fram till 2026 i vårändringsbudgeten och sänker prognosen för tillväxten i år.

Swedbanks chefsekonom Mattias Persson delar bilden av ett allt tuffare ekonomiskt läge men tror att man ska räkna med en längre period med tuffare tider.

– Jag tror att regeringen är lite för optimistisk både i år och nästa år, säger han till nyhetsbyrån TT.

– Köpkraften kommer inte att förbättras snabbt. Riksbanken har flera räntehöjningar på gång, du har inga stimulanser och det gör att tillväxten blir lägre, bedömer Persson.

Även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tycker att regeringen är något optimistisk i sin prognos.

– Det finns en risk att tillväxten blir svagare än vad regeringen räknar med. Både i år och kanske framförallt nästa år, säger hon till TT.

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI),
välkomnar en återhållsam budget och säger att KI:s prognos och regeringens är "hyfsat lika".

I en kommentar till TT efterlyser han däremot mer tydlighet och bättre framförhållning kring eventuella framtida elstöd.

Mikael Damberg, finanspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, anklagar regeringen och Sverigedemokraterna för att tidigare ha "underfinansierat välfärden".

Och han riktar hård kritik mot den nya vårbudgeten som presenterades på måndagen.

– Detta var deras chans att rätta till det som blev fel, tänka om, prioritera om, men man tog inte den chansen. Det blev en förlorad budget, säger han på en pressträff.

Han betonar att det svåra ekonomiska läget, med hög inflation, en stundande lågkonjunktur och oro på finansmarknaden, ställer höga vad gäller prioriteringar och ledarskap. Något han tycker saknas i nuläget.

– De satsningar som regeringen presenterat på arbetsmarknad och utbildningsområdet är inte i närheten av att kompensera för de neddragningar de gjorde så sent som i höstbudgeten. Det här är högerpolitik när den är som sämst, säger han.

Han anser att budgeten misslyckas med att ge svar på hur regeringen tänkt hjälpa de svenska hushållen att klara sig genom krisen.

– Det kanske största problemet med regeringens plan för krisen är att det saknas förslag som gör skillnad här och nu.

Sveriges kommuner och regioner befarar att de kommer att gå med underskott på uppemot 24 miljarder kronor nästa år, och SKR har därför begärt besked om framtiden. Men besked om ytterligare statsbidrag kom inte i vårändringsbudgeten utan dröjer till höstbudgeten.

– Vi följer utvecklingen noga och ser att det kommer att behövas mer. Jag är ganska säker på det, sa Elisabeth Svantesson på pressträffen i riksdagen.

Skulle lågkonjunkturen bli värre än vad man förutspår kan regeringen göra mer, enligt finansministern.

– Men gör vi det i det här läget, ofinansierat, så finns det risk att inflationen kommer att bli ännu högre, säger finansministern.

Svantesson betonar också att de 12 miljarder kronor som kommunerna och regionerna redan fått i år är ett bra tillskott.

(SVT-TT)

SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson summerar vad finansministern presenterat om vårändringsbudgeten:

– Mycket av det här var känt, och det var inte så mycket heller. Fyra miljarder kronor är mycket men på en statsbudget är det inte särskilt mycket, och det beror ju på att regeringen, trots att staten har väldigt bra finanser just nu, är bakbunden av den höga inflationen, säger Knutson.

Nu är det framförallt inflationsbekämpning som gäller.

– Skulle man, som man traditionellt gör i en lågkonjunktur, gå ut och stimulera ekonomin riskerar man att driva på inflationen. Därför lägger man en vårbudget som är neutral, säger man, det vill säga att det inte är särskilt mycket satsningar i den. Utan det handlar om att man stöttar utsatta barnfamiljer, fortsätter utbyggnaden av försvarsmakten, man förbereder för Nato-inträdet, man gör vissa tillskott till Kriminalvården.

–  Sen handlar regeringens prioriteringar också, som man säger, om att återupprätta arbetslinjen. Det vill säga att det ska bli mer lönsamt att arbeta.