Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Breda satsningar kan leda till att riksbanken höjer räntan.” Hör KI:s prognoschef om regeringens budgetdilemma. Foto: Henrik Montgomery/TT, SVT, Jonas Ekströmer/TT

Skralt med pengar till vård och skola – trots goda statsfinanser

Uppdaterad
Publicerad

Dåliga tider med fortsatt hög inflation begränsar finansministerns handlingsutrymme. Trots historiskt goda statsfinanser kan vare sig hushåll, kommuner eller regioner räkna med några större tillskott i kassan.

Många står inför sämre tider. Inflation och räntehöjningar har bidragit till ökade kostnader och en ansträngd ekonomi, inte bara för hushåll utan även för en rad kommuner och regioner som varnar för nedskärningar.

Samtidigt har svenska staten så goda finanser att de sticker ut i en internationell jämförelse. Så varför kan inte regeringen passa på att ge hushållen och kommunerna lite extra stöd?

– Att i det här läget då vi har en hög inflation gå in med breda satsningar, då tänker vi att det leder till att riksbanken höjer räntan, säger Ylva Hedén Westerdahl, som är prognoschef på Konjunkturinstitutet.

Ramar in Svantessons dilemma

Hennes korta svar ramar in finansminister Elisabeth Svantessons (M) dilemma. Den höga inflationen måste ner innan staten kan gå in och höja sina utgifter genom exempelvis höjda bidrag till hushåll och breda satsningar på till exempel skola eller vård. Risken är att sådana satsningar bara skulle slå tillbaka i högre inflation och högre räntor.

Det vi nu kan hoppas på är en kombination av att inflationen verkligen faller tillbaka samtidigt som riksbankens räntehöjningar stannar av till sommaren. En sådan kombination kan bereda väg till ett större handlingsutrymme för regeringen till hösten.

”Kommer inte hinna anställa”

Ylva Hedén Westerdahl vill också säga att kommuner och regioner nog hellre önskar sig permanenta tillskott i en höstbudget snarare än ett tillfälligt tillskott i en vårbudget.

– Kommuner och landsting har nog redan nu satt sin budget för i år. De kommer inte att hinna anställa om de får tillfälliga pengar nu. De önskar sig nog snarare att få mer permanenta tillskott, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Vårbudgeten

Det som vi brukar kalla ”vårbudget” innehåller i själva verket två delar.

Den ena delen är den ekonomiska vårpropositionen, som innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken med en bedömning av det ekonomiska läget. Denna utgör en grund för arbetet med den kommande budgetpropositionen inför nästa år, det som vi kallar för ”höstbudgeten”.

Den andra delen är den så kallade vårändringsbudgeten. Här presenteras sådana åtgärder som förändrar innevarande års budget. Här ingår alla extra satsningar, exempelvis mer pengar till polisen eller till andra myndigheter. Om regeringen följer dom budgetregler som finns så kan dessa satsningar inte vara så omfattande som när höstbudgeten presenteras.

Nya satsningar

Här är ett urval redan presenterade satsningar i årets vårbudget:

50 miljoner till Arbetsförmedlingen (för att hantera ökad arbetslöshet)

720 miljoner till förlängt tillfälligt tillägg till barnfamiljer med bostadsbidrag

100 miljoner till SFI för ukrainska medborgare

719 miljoner till vuxenutbildning, 400 miljoner till komvux och 70 miljonjer till yrkeshögskola samt 249 miljoner till studiestöd

660 miljoner i ökade försvarsanslag

350 miljoner till Kriminalvården och Säkerhetspolisen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.