”Nu ska man börja odla blåbär i skogen”. Omedelbart efter att klubban i går fallit i EU-parlamentet flödade ironiska kommentarer i sociala medier. För svenskar som är vana att traska i djupa skogar kan den nya lagen verka svår att begripa. Men EU-kommissionens beräkningar visar att det kostar astronomiska belopp att fortsätta att förlora ekosystem och arter. Lagen är också nödvändigt för att EU-länderna ska kunna leva upp till klimatmålen under Parisavtalet.
Beslutet att 20 procent av all mark och marina ekosystem i EU ska återställas är häpnadsväckande. Det rör sig om gigantiska arealer. Men det ska förstås mot bakgrund av naturkrisen. Det bedöms bara finns tre procent orörd natur kvar på hela jorden (enligt en studie publicerad i Frontiers in Forests and Global Change).
Kantats av bråk
Läget är också allvarligt i Europa. Sverige har knappt några opåverkade skogar kvar. Lagen ska skydda själva livsväven, det vill säga byggstenarna som utgör det vi kallar natur och som vi är beroende av. Utan natur, ingen matjord, ingen pollinering, färre läkemedel, ingen fisk, inga kolsänkor.
Naturlagens resa genom EUs institutioner har kantats av bråk. Nu flyttas grälen till svensk mark. EU-lagen är ett ramdirektiv och nu blir det upp till enskilda medlemsländer att dra upp nationella planer.
En olöst fråga är till vilken tidsålder naturen ska återställas? Ska det se ut som på 90-talet, tiden för Sveriges inträde i EU? Eller 40-talet, som naturen såg ut i ”Emil i Lönneberga? Eller innan vi ens fick industrier i Sverige? Det ska en utredning svara på till den 28e mars.
Svenska myndigheter ska identifiera och peka ut vilka områden som ska restaureras. Skogs-och jordägare kommer få ovälkomna besked att just deras ägor ska återställas. Visserligen läggs ingen död hand över ägorna, man får fortfarande bruka den , använda våtmarker till bevattning, men det blir styrande regler.
Slagträ
Den nya lagen delar svenska riksdagen mitt itu. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade nej till lagen.
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna röstade ja.
Lagen blir nu ett tacksamt slagträ i en EU-valrörelse som redan börjat. De som stödde lagen kommer hävda en välkommen seger för natur och klimat. De som röstade nej anser att det räcker med bördor och begränsningar för skogs-och jordägare, att detta är ett oacceptabelt intrång i äganderätten.
Striden hårdnar. Klimatfrågan har blivit den nya politiska slagfältet i EU, där kritiker menar att lagarna är ineffektiva och dyra för privatpersoner. Bonderörelsen i EU har protesterat i veckor mot den nya lagen, som var den sista stora pusselbiten i Eus klimatlagar.
Men det finns en nödbroms. Skulle EU drabbas av krig, höga livsmedelspriser eller annat akutläge, ja då kommer den nya naturlagen att pausas.
Den nya lagen träder i kraft när EU-ländernas regeringar ger klartecken. Vilket väntas ske inom kort.