Vecka efter vecka den senaste tiden har det rapporterats om ökade drivmedelspriser, och höjningar från redan rekordhöga nivåer. Så sent som i fredags höjdes bensinpriset till 21:39 kronor litern och dieseln till 24:77.
På tisdagen höjer de ledande drivmedelsbolagen priserna ännu en gång. Bensinpriset höjs med 95 öre till 22:99 kronor litern – medan dieseln över en natt blir ytterligare 1:50 kronor dyrare och nu ligger på 26:97, enligt de rekommenderade priserna på bemannande stationer. Jämfört med i februari förra året har literpriset på diesel nu gått upp med över 10 kronor.
– Oljan är den största förklaringen till de ökade drivmedelspriserna, och sen har vi den svaga svenska kronan, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, till SVT Nyheter.
Råoljepriset rusade under måndagen på världsmarknaden sedan USA hotat med att införa oljesanktioner mot Ryssland. Ett fat Nordsjöolja kostar på tisdagsmorgonen 127 dollar, inte långt ifrån det nuvarande oljeprisrekordet på runt 140 dollar som sattes strax före den globala finanskrisen.
”Har också gått upp kraftigt”
Kravet på ökad inblandning av biodrivmedel i diesel och bensin, den så kallade reduktionsplikten (läs mer i faktarutan) påverkar också drivmedelspriserna. Enligt Christian Kopfer är skattetrycket på drivmedel därtill betydligt högre än vad det var 2008, och dessutom har priserna på det växtbaserade materialet också blivit dyrare.
– Till exempel har man använt rapsolja för att producera syntetiskt bränsle, och det har också gått upp kraftigt i den här krisen. Men den absolut största förklaringen till det ökade priset på drivmedel har att göra med oljepriset.
Om sanktioner införs eller om köpare fortsätter att undvika rysk olja och Kina inte kliver in och köper upp mer tror Christian Kopfer att det tidigare prisrekordet ”ryker”. Energianalytiker varnar nu för att priset på råolja kan bli så högt som 160 eller 200 dollar per fat, skriver nyhetsbyrån AP.
Finansminister Mikael Damberg (S) uppger nu att regeringen jobbar med frågan om möjlig kompensation till svenska hushåll medan Moderaterna föreslår åtgärder för att snabbt få ned bränslepriserna.
Så fungerar reduktionsplikten
Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av förnybara och fossilfria drivmedel.
Kravet ökar successivt till 2030 då utsläppen ska ha minskat med 28 procent för bensin och 66 procent för diesel.
Den 1 januari 2022 höjdes reduktionen till 7,8 procent för bensin och till 30,5 procent för diesel. Det ledde till att priset på diesel steg mer än en krona.
År 2030 förväntas sammantaget mer än 60 procent av den bensin och diesel som används vara fossilfri.
Vad är biodrivmedel?
Marknaden för drivmedel i Sverige består till största delen av bensin och diesel med inblandning av biodrivmedel. Övriga drivmedel på marknaden är fordonsgas samt de flytande drivmedlen E85, ED95, ren fame och ren HVO. Fame är en förkortning av fettsyrametylester och är en typ av biodiesel. Med HVO menas vätebehandlade fetter och oljor. E85 och ED95 är etanoldrivmedel som används i personbilar med en särskilt anpassad bensinmotor (E85) samt bussar och lastbilar med en särskilt anpassad dieselmotor (ED95).
Under sommartid innehåller E85 ca 85 volymprocent etanol och under vintertid ca 76 volymprocent etanol. Resten av drivmedlet utgörs av bensin och tillsatser. ED95 innehåller 95 volym- 11 procent etanol och 5 volymprocent tillsatser.
Den etanol som används i Sverige produceras av livsmedels- och fodergrödor som vete och majs, men etanol kan även produceras av t.ex. restprodukter från skogen.
Ren fame används i bussar och lastbilar med särskilt anpassade motorer. Sådana fordon kan även tankas med vanlig diesel. Den fame som används i ren form i Sverige produceras av raps.
Ren HVO används framförallt i bussar och lastbilar med vanliga dieselmotorer, men fler och fler dieselbilar certifieras för att använda drivmedlet. Av den HVO som användes i ren form i Sverige 2020 hade ca 55 procent producerats av avfall och restprodukter (52 procent slakteriavfall och 3 procent tallolja). Övriga 45 procent hade producerats från livsmedels- och fodergrödor i form av palmolja och raps. Under 2021 har det kommit en ny höginblandad bensinkvalitet på den svenska marknaden, med 68 volymprocent förnybar bensin, 10 volymprocent förnybar etanol och 22 volymprocent fossil bensin.
Källa: Regeringen
