På filmen tycks själva fartygskonstruktionen närmast hålet ha slitits upp inifrån, plåten tycks ha vikt sig utåt.

– Där ser man faktiskt sprickor som löper en bit in. Det är fråga om stor deformation. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande med vad jag hade väntat mig, säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers till radion.

Analysen av de senaste undersökningarna kring vraket är ännu inte klar, men statens haverikommissions ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand säger till Sveriges radio att inget tyder på att skadorna orsakats av sprängämnen.

– Det ser inte ut som skador som orsakats av en explosion. De svarta ytorna som syns tror vi beror på bakterietillväxt, men vi kommer behöva ta prover för att veta säkert.

Teorier om detonation

I en dokumentär från Discovery plus förra året så uppdagades hålet i skrovet. En teori uppstod om att det kommit till när fartyget efter förlisningen slog i havsbottnen på 80 meters djup.

Det  har också spridits andra teorier, som till exempel att hålet kan ha orsakats av en detonation, eftersom plåtar och balkar är förvridna. Men det är ett påstående som alltså tillbakavisas av haverikommissionen.

Mänskliga kvarlevor

Anledningen till att filmsekvenserna från sommarens undersökningar är belagda med sekretess är enligt Statens haverikommission att det på vissa av dem syns mänskliga kvarlevor.  

– Det pågår ett arbete med att ta bort dessa bilder så att materialet kan presenteras inom några dagar eller högst en vecka, säger Jonas Bäckstrand vid Statens haverikommission till SVT Nyheter.

I somras bekräftade Estlands haverikommission att två tidigare okända sprickor, 10-15 meter långa, hittats på Estonias skrov.

Forskare från Stockholms universitet arbetar just nu med att analysera de data om bottenförhållandena kring vraket som samlats in med ekolodning och avancerade sonarmetoder.