Dålig sikt på botten gör att de nya undersökningarna kan ta något längre tid än väntat, enligt haverikommissionen. Fem dagar är planerade men det finns möjlighet att använda fler dagar, om till exempel väderförhållandena kräver det.
– Eftersom det nu är dålig sikt tar varje moment längre tid, så jag vågar inte svara på hur lång tid det här kommer att ta, säger Jörgen Zachau, utredningsledare vid Statens haverikommission, på torsdagsförmiddagen.
Jobbar dygnet runt
Utredarna ombord på fartyget Viking Reach anlände sent på onsdagskvällen till Estonias förlisningsplats. Efter en minnesstund och en tyst minut inleddes arbetet med undersökningarna och arbetet kommer att pågå dygnet runt med ett dagskift och ett nattskift.
Just nu genomförs undersökningar och provtagningar av havsbotten med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost, ROV. En mindre liknande farkost ska senare också fotografera insidan av bildäck.
Det är när undervattensfarkosten vevar upp sjöbotten som sikten blir dålig, vilket gjort det svårt att navigera.
– Man får stanna den en stund och ibland vänta ganska länge för att det ska lägga sig så att man kan se sig om igen. Men annars är väderförhållandena goda och vi räknar inte med störande vindar eller våghöjder de närmaste dagarna, säger Jörgen Zachau.
Vill få tydliga bilder från bildäck
På bildäck väntas sikten vara bättre än utanför vraket eftersom det är en mer sluten miljö där det inte finns lika mycket bottensegment.
– Det skulle vara väldigt bra om vi får möjlighet att se hur det ser ut inne på bildäck. Jag hoppas att vi kommer in där och att sikten är bra, säger Jörgen Zachau.
I slutskedet av undersökningarna är planen att bärga bogrampen, som sedan ska transporteras till Estland där ytterligare undersökningar väntar.
– Att få upp rampen och kunna undersöka den i detalj hoppas vi ska kunna räta ut en del frågetecken, Jörgen Zachau.
Östersjöns största civila fartygskatastrof
Estonias förlisning natten till den 28 september 1994 är den största civila fartygskatastrof som inträffat i Östersjön.
852 av de 989 personerna ombord dog, varav 501 svenskar.
Estland, Finland och Sverige samarbetade i den första haverikommissionen. Detta eftersom det handlade om ett estniskt fartyg som sjönk inom finsk ekonomisk zon samtidigt som de flesta omkomna var svenskar.
Olyckan ledde bland annat till nya gemensamma regelverk för den aktuella typen av regelverk.
Estonias vrak ligger på Östersjöns botten cirka 20 nautiska mil från närmaste land, på ett djup av knappt 100 meter.