Det är Statens haverikommission och dess estniska motsvarighet, med stöd av finska myndigheter, som genomför undersökningarna av Estonias vrak. Med ombord finns även två representanter för de överlevande från fartygkatastrofen.
Fartyget beräknas vara framme vid Estonia den 19 juli. Undersökningarna väntas pågå i drygt en vecka, beroende på väderförhållanden.
Under 2020 publicerades en dokumentär som visade på flera skador på Estonias skrov.
– Det var den dokumentären som satte igång hela den här diskussionen, som i sin tur mynnade ut i det här arbetet vi gör nu, säger Jörgen Zachau, utredningsledare på Haverikommissionen.
Bogrampen viktig för förloppet
Samma år som Estonia förliste bärgades fartygets bogvisir, där brister som gjorde att fartyget inte var sjödugligt konstaterats.
Bogrampen som satt bakom visiret, där bilarna körde på, har i sin tur legat kvar på Östersjöns botten. Men nu ska den alltså bärgas och undersökas i Estland, då den anses vara viktig för att förstå händelseförloppet.
Syftet med undersökningen av fartygets bildäck är att dokumentera lastrummets skick, status för dörrar, ventiler och luckor, lastens tillstånd inklusive eventuella surrningar.
– Vi vill samla fakta för att reducera de ifrågasättanden som finns, säger Jörgen Zachau.
Estoniakatastrofen
Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.
852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.
137 personer räddades.
Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.
Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.
Källa: TT