På torsdagen lämnade ett svenskt och ett estländskt fartyg sina hemmahamnar för att delta i de nya undersökningarna av Estonias vrak.

Med start på fredagen genomför Statens haverikommission en tio dagar lång förstudie, för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska de tidigare okända hålen i vraket.

Operationen påbörjades vid fartyget Estonias förlisningsplats, som också är en gravplats. Dagen inleddes därför med en minnesceremoni där präster från flera berörda länder deltog.

– Det var en väldigt stark upplevelse, berättar Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan.

Ändring i gravfriden

Undersökningen har möjliggjorts i och med en ändring i lagen om gravfrid från och med den 1 juli. Data om fartyget och bottenförhållandena kommer att samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder.

Datan kommer senare att visualiseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet, ett arbete som kan ta upp till tre månader. En undervattensrobot med kamera ska också ta bilder.

Bottenförhållanden ska undersökas

Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om tidigare okända hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas. Den sidan av fartyget låg tidigare ner mot botten, men är nu mer synlig, uppger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission.

Genom att undersöka bottenförhållanden på platsen kan utredningen visa om det finns en naturlig förklaring till de hål i vraket som upptäckts. Sådana skador kan uppstå då fartyget sjönk och slog i botten. Det förutsätter dock att botten är hård.