Arkivfoto på Ms Estonia. Nya undervattensbilder av vraket visar ett stort hål i skrovet som tidigare varit okänt. Nu ska Sverige Finland och Estland gemensamt utvärdera de nya rönen. Foto: TT arkiv

Krav på ny utredning efter nya undervattensbilder på Estonia

Uppdaterad
Publicerad

Nya uppgifter om ett stort hål i skrovet på Estonia, som sjönk för 26 år sedan, kommer fram i en ny dokumentärserie. Sverige, Finland och Estland ska nu gemensamt utvärdera de nya rönen, skriver länderna i ett gemensamt uttalande.

Hålet är enligt uppgifterna i dokumentärserien fyra meter högt och har tidigare delvis legat dolt mot sjöbottnen, skriver Aftonbladet. Tidigare har teorier om ett hål i skrovet konsekvent tillbakavisats av myndigheterna.

– Man kan inte utesluta att skadan haft betydelse för sjunkförloppet, säger Jørgen Amdahl, professor i marin teknik i Trondheim, i den nya dokumentärserien ”Estonia – fyndet som ändrar allt”, på Dplay, rapporterar tidningen.

Estoniakatastrofens efterspel

Filmbilderna är tagna med en dykrobot och i ett gemensamt uttalande skriver Sveriges, Finlands och Estlands utrikesministrar nu att de kommit överens om att utvärdera uppgifterna.

Estland vill ha ny undersökning

Estlands premiärminister Jüri Ratas vill inleda en ny undervattensundersökning av vraket.

– Enligt vår mening ska den tekniska undersökningen inkludera undervattensobservationer och vi har också informerat Finland och Sverige om den saken, säger han enligt det estniska etermediebolaget err.ee.

Enligt inrikesminister Mikael Damberg (S) kommer en fortsatt utredning ske i enlighet med det avtal som finns mellan länderna om att skydda vraket efter Estonia som en viloplats för dem som omkom.

– Våra länder kommer att samarbeta när i denna fråga och Estland som flaggstat kommer att leda processen, skriver Damberg i ett sms till SVT.

I förra veckan besökte Jüri Ratas Sverige och träffade då statsminister Stefan Löfven.

– Det klart att uppgifterna från Estoniadokumentären adresserades på det mötet, säger statsministerns pressekreterare Gösta Brunnander till TT.

– En rad andra frågor togs också upp, men detta var naturligtvis en av anledningarna till mötet.

”Något har kolliderat”

Lars Ångström, före detta miljöpartistisk riksdagsledamot i försvarsutskottet, har i många år engagerat sig i Estoniakatastrofen. Han är en av dem som krävt att regeringen fördjupar utredningen av vad som egentligen orsakade olyckan.

– Det här är ju nya uppgifter som helt bekräftar den omfattande kritik som har framförts mot förklaringen och utredningen av förlisningen, säger Lars Ångström.

– Här visar materialet och de experter som har tittat på det att det är något som har kolliderat i Estonias sida med en kraft av flera tusen ton, och då pratar man fartyg.

Fakta Estoniaförlisningen

  • Estoniakatastrofen inträffade under natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallin på kvällen den 27 september 1994 men hamnade i sjönöd i hårt väder knappt halvvägs till Stockholm. Fartyget kantrade gick till botten på mindre än en timme.
  • 852 människor omkom i katastrofen. 137 överlevande räddades.
  • Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt. Med anledning av de nya bilderna förnyas nu kravet i en ny debattartikel.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Estoniakatastrofens efterspel

Mer i ämnet