Margus Kurm, före detta statsåklagare och tidigare ordförande i den estniska regeringens utredning av Estoniakatastrofen, sa till estniska medier att M/S Estonia sannolikt kolliderade med en svensk ubåt, något som Sveriges före detta försvarsminister Anders Björck (M) tvivlar på.
Björck får medhåll av kommendör Nils Bruzelius med lång erfarenhet av ubåtsvapnet. Han har varit ubåtskapten, försvarsattaché och även arbetat i operationsledningen vid Försvarsmaktens högkvarter. Han är mycket bestämd i sin uppfattning och går ännu längre. Han utesluter att Estonia skadats av ett främmande fartyg överhuvudtaget.
– Det förefaller för mig vara helt uteslutet att hon blivit påseglad av vare sig någon ubåt eller något övervattensfartyg som man inte har lagt märke till.
På en skala 1 till 10 . Hur säker kan du säga att du är?
– Jag är fullständigt säker. Om 10 är det högsta så är det 10.
Han utesluter även att andra nationers ubåtar i Östersjön kan ha skadat Estonia.
Ryssland, Polen, Tyskland och andra nationer opererade i Östersjön på den tiden.
– Jag är fullständigt säker. Vi kan utesluta påsegling.
”Skadad av botten”
Nils Bruzelius har forskat vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och varit anställd vid Försvarshögskolan där han undervisat blivande officerare i marinteknologi. Bruzelius säger att det är troligt att det stora hålet som dokumentärfilmare upptäckt i skrovet på Estonia uppstod när färjan tappade bogvisiret och sjönk.
– Det finns trolig anledning att skadan uppstod i och med att fartyget slår i botten efter att hon har sjunkit från vattenytan. Det är alltså en flera tusen ton kropp som kommer ner mot botten. Att det uppstår skador vid en sådan kollision är mycket troligt.
Men om det är botten som består av dy?
– Det är klart att det finns sediment på botten. Men bottenbeskaffenheten på platsen är samma som i Stockholms skärgård och Ålands skärgård. Det är klippbotten avslipad av inlandsisen. På den ligger det ett tunnare eller tjockare lager av sediment. När det här flera tusen ton tunga skrovet kommer ner slår det i sedimentet och även i underliggande berg.
Bruzelius motsäger även vissa beskrivningar att Estonia sjönk väldigt snabbt.
– Jag är förvånad att det inte gick fortare än det gjorde.