Christian Hulteberg är docent vid institutionen för kemiteknik på Lunds universitet och har lett forskningsprojektet. 

– Ligninet har en kemisk struktur som liknar bensinens och vi insåg att om man kunde dela ligninet i mindre bitar så skulle det gå att använda som fordonsbränsle, berättar han. 

Ligninet är en restprodukt i pappersindustrin som idag används till bränsle och som eldas upp. Tanken är att det nya biodrivmedlet ska utvinnas ur de rester som inte används vid framställningen av pappersmassa.

Krävs inte nya bilar

Christian Hulteberg berättar hur processen går till.

– Träd från den svenska skogen kommer in i ett pappersbruk. Där får vi ut svartlut som är svart på grund av ligninet, och sen skiljer vi av ligninet från andra kokkemikalier och komponenter. Därefter renar vi det från salter som inte får komma in i ett raffinaderi, och sedan omvandlas ligninet i en speciell process till bensin och diesel, säger Hulterberg, som framhåller att det handlar om ett bättre utnyttjande av den skog som ändå fälls och används i massaindustrin.

Fördelarna med lignin-bränsle är att det går att blanda med vanlig bensin och diesel. Det kommer inte krävas några nya bilar, motorer eller tankstationer. 

– Detta biodrivmedel är helt kemiskt substituerbart med bensin och diesel, skillnaden är att den är från förnybart ursprung, säger han.

Lönsamt drivmedel

Vid halvårsskiftet sommaren 2018 kom en ny bestämmelse, en reduktionsplikt, som säger att drivmedelsproducenter som exempelvis Preem, Shell och OKQ8 måste betala en straffavgift om de inte börjar blanda in en viss mängd biobränsle i de befintliga fordonsbränslena som bensin och diesel.

Det här är ett led i målsättningen att transportsektorn ska minska sina utsläpp med växthusgaser med 70 procent fram till 2030. De nya reglerna, gör att svensk framställning av biodrivmedel har blivit lönsamt. 

– Vi har planer på att starta anläggningar under 2019 och från 2021 kan biodrivmedel från lignin börja blandas in i bensinen och säljas till konsumenterna.