Det har varit en klar uttalad målsättning för de som styrt landet under de senaste årtiondena att få med så många som möjligt i arbetskraften.
Därför har allt fler av de som varit långtidssjukskrivna eller haft förtidspension eller på andra sätt stått utanför arbetsmarknaden nu blivit en del av den. Och det syns i statistiken.
Arbetskraftsdeltagandet, den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande, har hela tiden ökat i Sverige och där ligger Sverige också högst i hela EU.
Många av de som kommit in på arbetsmarknaden har också fått jobb. Det är det som gör att andelen sysselsatta ökat stadigt och nu är på samma nivå som vi hade när den stora 90-tals krisen slog till. Det gör också Sverige unikt inom EU.
Måste utklassa övriga EU-länder
Men av de rekordmånga som nu finns i arbetskraften får inte alla jobb. Det är det som gör att arbetslösheten inte sjunker utan ligger kvar på en hög nivå trots att allt fler kommer in i arbetsmarknaden och blir sysselsatta.
För att klara regeringens mål måste antalet sysselsatta öka ännu mer. Det räcker alltså inte att ligga högst inom EU: för att få ned arbetslösheten till den lägsta inom EU måste Sverige utklassa alla de övriga EU-länderna. Och det är mycket svårt.
För i takt med att sysselsättningen har stigit har många av dem som stått närmast arbetsmarknaden, de som har en gymnasieexamen och kan prata svenska, fått jobb. Kvar finns de som har allra svårast på arbetsmarknaden. Det gör att det blir svårt att höja sysselsättningsgraden på ett markant sätt.
Andra metoder krävs
För att nå regeringens mål skulle det därför krävas andra metoder. Ett enkelt sätt att få ned arbetslösheten är att göra det enklare att bli långtidssjukskriven eller att bli förtidspensionerad. Då skulle arbetslösheten sjunka automatiskt eftersom de plötsligen inte finns med i statistiken.
Men det skulle samtidigt gå emot den politik som både alliansregeringen och den nuvarande regeringen drivit.
Det finns också andra skäl till att det är svårt att nå ned arbetslösheten till exempelvis tyska nivåer. För i Sverige räknas alla studenter som söker sommarjobb som arbetslösa medan systemet i Tyskland fungerar på ett annat sätt.
Omöjligt jämföra länders arbetslöshet
I Tyskland så väljer också många kvinnor att överhuvudtaget inte söka jobb och då är de inte med i statistiken.
Att jämföra arbetslöshet mellan länder är därför på många sätt som att jämföra äpplen med päron. Man mäter olika saker och vill man därför ha en mer nyanserad bild av hur en arbetsmarknad fungerar så ska man jämföra hur stor del av befolkningen som är med i arbetskraften och hur många i befolkningen som jobbar samt slutligen arbetslösheten.
Och i två av dessa tre mått så ligger Sverige på förstaplatsen inom EU.