Brå har, främst genom intervjuer, bland annat undersökt på vilka sätt barn och unga kommer in i kriminella nätverk, hur unga styrs av nätverken och vilka möjligheter barn och unga har att lämna dem.
Tidigare har Brå sett en långsam och glidande väg in i nätverk.
– Vi har anledning att revidera den här bilden, säger Katharina Thollin, projektledare för studien.
Hon berättar att de flesta intervjupersonerna först har varit med i kriminella ungdomsgäng men att de sedan snabbt kan gå över till nätverken.
– Det går fort, beskriver våra intervjupersoner. Barnet förlorar i många fall sitt självbestämmande.
”Enklare att manipulera barn”
Det är framförallt tonåringar som rekryterar barn till nätverken.
– Man behöver egna springpojkar för att själv kunna ta ett kliv uppåt i nätverket, säger Katharina Thollin.
Hon berättar att de kriminella kan behöva två till fem egna ”yngre” som de ofta kallas. Barn rekryteras av olika skäl, bland annat för att de är billig arbetskraft.
– Det är också enklare att manipulera barn och få dem att göra det som är allra farligast.
Barnen utför olika typer av brott, dels narkotikaförsäljning men också transporter av vapen, bedrägerier, utpressningar, rån eller skjutningar. De är inte bara en svans, säger Katharina Thollin, utan en integrerad och central del i nätverken.
– Personer i många led uppåt är beroende av barn för att de drar in mycket pengar på narkotikaförsäljning och för att de tar många av de stora riskerna.
Svårt att lämna
Om barn och unga skulle vilja lämna nätverken kan det vara svårt.
– Utträde ur de här strukturerna är hårt reglerade genom till exempel skuldsättning, hot och våld.
En av intervjupersonerna i studien beskriver oron för vad som skulle hända: ”Man har sett personer få sina fingrar avklippta, man har sett nån bli huggen, nån blir misshandlad av de äldre. En video är kanske på någon som golat. Det sätter ju avtryck”.
Åtgärder som Brå föreslår
Brå föreslår ett antal åtgärder för att vända utvecklingen, bland annat utökade befogenheter i brottsutredningar som rör barn under 15 år. Det kan vara hemliga tvångsmedel, exempelvis avlyssning, eller tvångsmedel som husrannsakan. De menar att det kan minska efterfrågan efter barn som arbetskraft, och att det kan underlätta lagföring av äldre som är straffmyndiga och utnyttjar barnen.
De lyfter även barn- och ungdomshemmen, och att det kan vara en plats där barn kan bygga ut sina kriminella nätverk eller att man kan få uppdrag från sina äldre utifrån. Brå tror därför att det är viktigt att Sis får bättre möjligheter att begränsa mobil- och datoranvändningen på ungdomshem.
Ett till förslag som Brå presenterar är att skola, polis och socialtjänst ska samverka för att identifiera platser och tidpunkter där barn och äldre möts för att förebygga groomingen av barn.
