SVT Nyheter har som första redaktion tagit del av rapporten ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet”.

Den har sammanställts av forskare på Institutet för framtidsstudier och finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Forskarna har fått ta del av unika kartläggningar från både polisen och Säkerhetspolisen om personer i den våldsbejakande extremistiska miljön och personer som ägnar sig åt organiserad brottslighet.

Forskarna har fått anonymiserade personuppgifter. Dessa har sedan jämförts mot misstankeregistret där personer som misstänkts för brott förekommer. Uppgifterna har även korskörts mot Bolagsverket, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Rättsmedicinalverket och kommunala förtroendemannaregister.

Flest personer inom mc-gängen

Totalt handlar det om 15 244 personer som har haft fullständiga personnummer. Det var ett större antal från början men 1 817 individer har sorterats bort för att de saknade fullständiga personnummer.

Forskarna delar in dessa i tre huvudgrenar. Fotbollsfirmor, våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet. 

Dessa är i sin tur sorterade i tio olika kategorier. Det är bland annat maffia, mc-gäng, den autonoma respektive vitmakt-miljön, kriminella nätverk och islamister.

Den största gruppen är mc-gängen som totalt har 5 693 individer, vilket är förvånande många, enligt rapportförfattaren Amir Rostami.

Näst flest finns i de kriminella nätverken. De består av 5 094 personer och finns i bland annat socialt utsatta områden. De kännetecknas av att de är brottsaktiva, tillhör inte någon särskild gruppering. Fotbollsfirmorna består av 835 individer. Inom den islamistiska gruppen finns 785 personer, enligt rapporten.

”Rapporten är unik”

En slutsats är att de olika miljöerna samarbetar mycket med varandra. Särskilt med mc-gängen, nätverken och fotbollsfirmorna.

– En intressant fråga som vi vill undersöka är om mc-gängen och fotbollsfirmorna är de som binder ihop de här miljöerna genom att de samarbetar med så pass många olika miljöer. Vi vill titta på hur det kommer sig att de har den rollen, säger Amir Rostami. 

Alla i kartläggningen är inte misstänkta för brott i misstankeregistret, men nästan nio av tio är det. Men även personer som inte är misstänkta ingår enligt myndigheterna i de grupperingar som med våld sprider skräck, profiterar på narkotika och ägnar sig åt omfattande ekonomisk brottslighet.

Forskaren Amir Rostami menar att rapporten i sin helhet, med alla korskörningar i olika register, är unik och resultatet beskrivs som överraskande.

– Den här miljön är betydligt större än vad som har rapporterats tidigare. Även de myndigheter som vi har samarbetat med i det här projektet trodde inte det här skulle vara en så omfattande miljö, säger han.

Resultat som överraskar forskarna

Den typiske i kartläggningen är 19 år. 92 procent är män. 67 procent är födda i Sverige men en majoritet har rötter i andra länder, antingen genom att själva vara födda i ett annat land eller har någon förälder som är det.

45 procent har en psykiatrisk diagnos, men få har en allvarlig sådan.

Bland de resultat som förvånar mest är att så många som 92 procent har klarat grundskolan. Nära hälften har klarat gymnasiet och över 8 har eftergymnasial utbildning eller högskoleutbildning. I den vänsterextrema, så kallat autonoma miljön, har en av fem personer högskoleutbildning jämfört med strax över en procent inom nätverken och gängen. 

Forskarna har utöver de 15 244 personerna även undersökt vilka de begår brott med, alltså vilka som är så kallade medmisstänkta.

Trots att de kartlagda inklusive gruppen medmisstänkta bara utgör 4,5 procent av alla personer i misstankeregistret, har de tillsammans varit misstänkta för 25,6 procent av alla brott under åren 1995-2016.

Kan hjälpa myndigheter förebygga brott

Forskarna har inte svar på hur allt ska tolkas och kommer att göra djupare analyser kommande åren.

En slutsats är att myndigheter med den här kunskapen bättre bör kunna samordna insatser mot dessa miljöer. Det kan vara genom att slå till mot ekonomisk brottslighet, men också försöka fånga upp personer på ett bättre sätt när de kommer i kontakt med socialtjänsten och vården och hjälpa dem att lämna den kriminella miljön. Sedan måste mer av brottsligheten klaras upp, konstaterar Rostami.

– För att minska den här miljön behöver de här individerna lagföras. Uppklarningsgraden för grova brott som begås av de här personerna måste höjas. Vi har i dag exempelvis endast 20-30 procents uppklarning av morden i gängmiljön, säger Amir Rostami.

Samhället måste ”kavla upp ärmarna”, enligt Amir Rostami som länge forskat om gängbrottslighet. Han oroar sig för utvecklingen.

– Om vi inte gör något, hur kommer det då bli om fem-tio år? säger Amir Rostami.