Det handlar om anmälningar hos polisen där anmälaren skickat bilder med explicit innehåll till personer de chattat med. Där det senare blivit uppenbart att personen som tagit kontakt via Facebook är ett falskt konto som hotar att publicera bilderna till alla kontakter i anmälarens Facebook-nätverk. För att hindra publicering ska den utsatte betala en lägre summa på några hundra euro, motsvarande några tusentals kronor.
Tillvägagångssättet är likadant varje gång. Likaså är formuleringar och hela texter ordagranna i många fall. Något som får polisen att misstänka att det rör sig om organiserad brottslighet.
– Jag tror det finns folk som förser gärningspersonerna med tips om hur de ska bete sig och hur de ska skriva, säger Bo Norgren, poliskommissarie vid Rikskrim och chef för IT-forensisk grupp.
Oftast män som utsätts
Polisen etablerade nationell kontakt med Facebook 1 december 2013. Sedan dess har ett tiotal anmälningar upprättats som berör fall där personer utsatts för den här typen av utpressning. Oftast är det män som krävs på pengar.
– Det är skämmigt, särskilt om mannen har barn eller fru, då betalar man hellre. Istället för att kanske hamna i en skilsmässa, vilket hade kostat mer, säger Bo Norgren.
Polisen befarar att mörkertalet är större än antalet inkomna anmälningar. Något som förklaras med den låga summan som begärs av gärningspersonerna vid utpressning.
– Är summan låg, på några tusenlappar, så betalar man. Men är summan för hög så tänker man ”jag får skämmas då”. Det är psykologiskt, säger Bo Norgren.
Fenomenet kallas ”bredspackling”
Gärningspersonerna går väldigt brett ut över nätet och försöker skicka så många vänförfrågningar de kan för att lura folk. Sen räcker det att en promille svarar för att det ska löna sig att bedriva den här typen av illegal verksamhet. Det här fenomenet har på polisspråk kommit att kallas för ”bredspackling”.
– Lyckas de bedra tillräckligt många så blir det en bra månadslön, säger Bo Norgren.
På andra sidan jordklotet
Gärningspersonerna är oftast från länder utanför EU. Det försvårar polisens arbete på två sätt, först och främst är det inte säkert att ett utomeuropeiskt land är samarbetsvilligt, särskilt när det rör sig om utpressning på några hundra euro. För det andra är polisens kontakt med Facebook-ansvariga villkorad. Om till exempel gärningspersonerna befinner sig i ett EU-land lämnar Facebook i regel ut information för att hjälpa polisen i sitt arbete. Men om fallet berör en gärningsperson utanför EU gör Facebook-ansvariga bedömningen att värna om användarens personliga integritet. Då får polisen inte ut mer information än i vilken världsdel gärningspersonen befinner sig i.
– Det är det stora problemet. Brottsligheten blir alltmer gränslös på nätet. Gärningspersonerna är ofta från Asien eller Afrika och det kan hända att vi inte ens kan få kontakt med berörda polismyndigheterna från länder därifrån, säger Bo Norgren.