Redan nu finns sanktionsavgifter för företag som anställer papperslösa. Nu föreslår regeringen att de fördubblas från 22.400 kronor till 44.800 kronor per person. I ett andra steg ska ytterligare en fördubbling ske till 89.600 kronor. Det gäller företag som haft papperslösa anställda i mer än tre månader.
Polisen föreslås även få utökade möjligheter på arbetsplatser där man misstänker att det finns anställda som inte har arbetstillstånd i Sverige.
– Det ska svida i skinnet för arbetsgivare som utnyttjar människor som redan är i en utsatt situation, säger migrationsminister Morgan Johansson.
Id-säkerhet ses över
Regeringen menar också att det finns ett stort behov av att se över svenska id-handlingar. Tillverkningen och utlämningen av id-handlingar ska ses över, för att säkerställa vetskap om att den som hämtar ut id-handlingar är den som ska ha dem.
Därtill föreslås en undersökning av huruvida en särskild myndighet för utfärdande av id-handlingar behöver inrättas. Någon sådan finns inte i dagsläget.
Fingeravtryck
Polisen får också ökade möjligheter att ta fingeravtryck i samband med så kallad inre utlänningskontroll, samt ökade möjligheter att eftersöka och omhänderta pass och andra id-handlingar vid inre utlänningskontroll.
Polis och säkerhetspolisen får tydligare möjligheter att använda tvångsåtgärder för att verkställa beslut om avvisning eller utvisning även om en person inte är tagen i förvar.
Säkerhetspolisen får möjlighet att omhänderta pass bland annat vid befarade terroristbrott.
Utökad åtkomst
Andra åtgärder är att Migrationsverket och säkerhetspolisen ser över möjligheterna till automatiserad säkerhetsscreening rörande migranter. Säkerhetspolisen får en utökad, kontinuerlig uppdaterad åtkomst i centrala utlänningsdatabasen.
Regeringen planerar också en utredning för att begränsa antalet id-handlingar och antalet utfärdare.
En översyn ska göras för att stävja missbruk av främlingspass, resedokument och uppehållstillståndskort.
Migrationsverket bedömer i sin senaste prognos att sammanlagt 33.000 personer som får ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut kommer att avvika under 2017, 2018 och 2019. Samtidigt sänktes prognosen för hur många som lämnar landet självmant.
Debatt efter terrordåd
Debatten om återbördandet av nekade asylsökare till deras hemländer har rasat sedan terrordådet i Stockholm den sjunde april, sedan det uppdagats att den uzbekiske terroristen Rakhmat Akilov befunnit sig i landet trots att han fått avslag på sin asylansökan.
Nu ska inrikesminister Anders Ygeman och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson under en presskonferens presentera ett nytt åtgärdspaket för hur processen kring hemskickandet ska underlättas.
Nio åtgärder i fjol
Senast regeringen presenterade liknande åtgärder var den 21 september i fjol, då de i ett pressutskick redovisade nio åtgärder som bland annat berörde möjligheten att ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroll, utvidgande av möjligheten att omhänderta pass eller id-handlingar och förtydligande av lagstiftningen angående ansvarig myndighet.
– Vi måste kunna upprätthålla en långsiktig, hållbar och human migrationspolitik som värnar asylrätten. Det är avgörande att den som efter prövning av sina asylskäl fått ett lagakraftvunnet avslagsbeslut återvänder så snabbt som möjligt, sade Morgan Johansson då.