På onsdagen presenterade Skolverket sitt förslag till reviderad kursplan som nu lämnas över till regeringen för beslut. En av de viktigaste ändringarna är att betoningen på faktakunskaper ska bli större, särskilt för de yngre årskullarna.
– I lågstadiet ska inte elever analysera. Annat ska vara i fokus, som fakta och färdigheter, säger generaldirektören Peter Fredriksson.
Bibeln och nationalsången nämndes inte
När Skolverket gick ut med kursplanen på remiss i september var kritiken massiv mot en del av de föreslagna förändringarna. Nu när det färdiga förslaget lämnas över till regeringen har flera av de tidigare revideringarna ändrats tillbaka. Det gäller bland annat att Bibeln, nationalsången och svenska barnvisetradition inte nämndes specifikt, samt att det stod ”litterära genrer” i stället för lyrik, epik och dramatik.
– För att det inte ska råda någon tvekan, så står det nu explicit om nationalsången i kursplanen för musik, säger Peter Fredriksson.
Problem med stoffträngsel
Det blev också massiv kritik mot att antiken hade tagits bort från högstadiet, och även här har Skolverket backat. Men trots att flera andra ämnesområden har uteslutits eller stuvats om, uttrycker generaldirektören att stoffträngsel, alltså att det är för mycket innehåll som ska läras ut på för få timmar, ändå är ett problem.
– Historieämnet är väldigt omfattande och lärare väljer bort olika saker, vilket betyder att eleverna inte får med sig samma kunskaper, säger han.
I sin rapport har Skolverket därför bett regeringen titta på tidsplanen för ämnet historia för att se om den behöver justeras. Även samhällskunskapen anser de är ett ämne där stoffträngsel råder.
Respekten för lärarna
I den senaste Pisastudien som presenterades i början av december framkom att den allvarligaste bristen inom den svenska skolan är att den inte är likvärdig. För att råda bot på det tror dock generaldirektören att det behövs mer än en ny kursplan.
– Vi har en fortsatt stor brist på behöriga lärare, säger han.
Peter Fredriksson pekar också på framgångsländerna Finland och Estland och säger att det inte är skillnad i kursplanerna som gjort att de lyckats, utan respekten för lärarna och lärarnas auktoritet.
– Kursplanen ska underlätta för eleverna att klara skolan, inte vara ett hinder, men det är annat som avgör, säger han.