I går berättade SVT:s Agenda om hur nyanlända i Jönköping får bo i en gammal bilhall, plågad av vägglöss och utan innertak, på grund av bristen på bostäder.

Men det är inte bara nyanlända som behöver billiga bostäder. Det gör även unga, studenter och personer som ska slussas ut från olika institutioner och behandlingshem. Och enligt en sammanställning från landets länsstyrelser så har personer från dessa grupper fått stå tillbaka när anvisade nyanlända fått gå före. Kommunerna är nämligen skyldiga enligt lag att ordna bostad åt de nyanlända som av Migrationsverket anvisats dit.

Får vara kvar på behandlingshem

Cirka 60 procent av alla kommuner ser så kallade undanträngningseffekter i någon grad.

– Konsekvensen blir att andra som behöver bostad blir utan. De är vi inte skyldiga att tillgodose en bostad, säger Thed Carlsson, verksamhetschef vid socialtjänsten i Hässleholm, och fortsätter:

– Det handlar till exempel om personer som har fått sitta kvar på olika behandlingshem, institutioner och vårdinrättningar i stället för att få en egen lägenhet.

”Förkastligt ur individperspektiv”

Att personer blir kvar på behandlingshem eller institutioner gör att notan för kommunen och skattebetalarna blir betydligt dyrare. I Hässleholm kostar en plats på ett HVB-hem 3.000 kronor per dygn, en stor skillnad jämfört med en lägenhet med en hyra på runt 5.000 kronor i månaden.

– Förutom kostnaden för skattebetalarna så är det ju förkastligt ur ett individperspektiv om en person med tidigare missbruksproblematik till exempel är redo att flytta till en egen bostad men inte kan det, säger Thed Carlsson.

Och om läget är akut nu kommer det förmodligen att bli ännu värre. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kan närmare 100.000 personer med uppehållstillstånd komma att behöva bostad det närmsta året.

MISSA INTE: Debatt i SVT:s Agenda om bostadsbristen – 21:15 i SVT Play