Sedan förra sommaren har Försvarsmakten arbetat på att anpassa sig till ett medlemskap i Nato. Arbetet omfattar tio områden, bland annat bemanning, ledningsstödssystem och luftförsvar, men också vilka förmågor försvaret kan utveckla framöver som Nato behöver.

– Vi är redo och inom vissa områden skulle vi kunna gå in i dag och stödja den avskräckningsförmåga som Nato har och behöver, säger överbefälhavare Micael Bydén till SVT.

Konferens på försvarshögkvarteret

Enligt Försvarsmakten har man kommit tillräckligt långt inom samtliga områden och är redo för att Sverige blir medlem i Nato. Mer utvecklingsarbete återstår under åratal framöver, men när det gäller grundkraven är man klar.

– Delar av det kan vi kliva in i i dag, sen kan det ju vara så att vissa komponenter saknas, att man inte kan vara med fullt ut. Men att gå in i ”air policing”, att gå in i en marin styrka, det kan vi göra i dag, säger Micael Bydén.

– De delar som vi inte kunnat förbereda, det som ligger inom ramen för den skarpa planeringen, det har vi kvar tills vi blir fullvärdiga medlemmar.

I dagarna pågår en konferens på försvarshögkvarteret med utsända från Nato om förändringarna. Även där väntas resultatet bli att Sverige gör det arbete som krävs för ett medlemskap.

Finland kan gå före

På torsdagen var den franske generalen Philippe Lavigne på besök i Sverige. Han är chef för Natos arbete med utveckling och förändring (SACT) och menar att Sverige uppfyller kraven.

– Generellt tar det tre år att integrera ett lands väpnade styrkor. För Sverige kommer det att ta mindre än ett år vilket är fantastiskt, säger Philippe Lavigne till SVT.

Mycket tyder på att Finland går med i Nato före Sverige. Enligt Micael Bydén vore det ingen större fara om det är för en kortare period.

– Det är klart att det hade varit önskvärt att gå hand i hand, men där är det inte några stora utmaningar, utan det är om vi börjar prata längre tid, säger han.