I OECD:s färska analys av svensk ekonomi viks ett avsnitt åt skolan. OECD har ägnat en hel del intresse åt den efter 2013, då det visade sig att svenska elevers resultat försämrats rejält i kunskapsmätningen Pisa.
Vid det här laget har Pisaresultaten förbättrats något. Men OECD, som refererar utvecklingen från 90-talet och framåt, ser fortfarande stora behov av förändringar i skolsystemet. Läraryrket måste göras mer attraktivt. Löneökningar räcker inte, utan OECD vill också se mer forskningsbaserad lärarutbildning, mer fortbildning samt mer tid åt undervisning och mindre åt administration.
Ökat gap
OECD återkommer också till den bristande likvärdigheten i svensk skola. Gapet mellan de bäst och de sämst presterande eleverna har ökat, och familjebakgrund spelar allt större roll för skolresultaten. Ökande skillnader syns också på skolnivå och OECD pekar på att skolorna med de största pedagogiska och sociala utmaningarna har svårast att rekrytera skickliga lärare.
OECD vill därför se ett ökat statligt ansvarstagande för skolans finansiering. Vidare vill OECD se en uppstramning av det fria skolvalet för att minska skolsegregationen. Kösystemet till populära friskolor borde ersättas med lottning, eller genom att elever från socioekonomiskt svaga hem får förtur till en viss del av platserna, enligt OECD.
Rapporten uppmanar också till en strängare prövning när nya friskolor ska etableras, i syfte att minska riskerna för skolsegregation.
Ingen lottning
Utbildningsminister Anna Ekström (S) hoppas att rapporten ska leda till en konstruktiv diskussion om hur skolan ska bli mer likvärdig.
– Det är ingen tvekan om att OECD ger oss värdefulla analyser. Och det är ingen vänstertankesmedja utan OECD, som lämnar kritik mot marknadsinslagen i svensk skola och talar om för oss att vi måste ta i likvärdighetsfrågorna, säger hon.
Men att lotta platser till attraktiva friskolor blir inte aktuellt. Den idén har redan förts fram.
– Lottning var ett förslag från Skolkommissionen och vi vet att det finns ett väldigt stort motstånd i riksdagen. Därför kommer jag inte att ta upp det. Men jag blir allt mer kritisk till kötid som urvalsregel. Den gynnar barn vars föräldrar har koll, den gynnar barn som är födda tidigt på året och den gynnar barn som är födda i den aktuella staden. Det är orättvist, säger Anna Ekström.
Nästa vår väntas ett betänkande om minskad skolsegregation. Utredningen ser bland annat över urvalsreglerna till friskolor.
Fakta: Pisachock och Skolkommissionen
OECD ansvarar för kunskapsmätningen Pisa, som genomförs vart tredje år.
Pisa 2012, som redovisades i slutet av 2013, visade att Sverige hade den största resultatförsämringen av alla 33 deltagande länder.
Den dåvarande Alliansregeringen bad OECD om analyshjälp.
OECD rekommenderade bland annat en satsning på lärarkåren, i form av löneökningar och fortbildning.
Den svenska Skolkommissionen bildades våren 2015 och leddes av Anna Ekström, som då var Skolverkets generaldirektör.
När Ekström utsågs till gymnasieminister 2016 blev professor Jan-Eric Gustafsson ny ordförande i Skolkommissionen.
Obligatoriskt skolval, lottning till populära friskolor och statlig delfinansiering av skolan var några av de förslag Skolkommissionen hade i sitt slutbetänkande 2017.
I den färska rapport Economic Surveys Sweden skriver OECD att dess rekommendationer i stort följer Skolkommissionens förslag.