Mahamed Ahmed Abdi Dacar, 16, flyttades från skolan i ett invandrartätt område till en skola där det tidigare nästan enbart gick barn till danskfödda föräldrar. – Jag har lärt sig danska bättre, säger 16-åringen som är född i Danmark, men har rötter i Somalia. Foto: Martina Holmberg, TT/ Per Leandersson, SVT

Så motverkar danska kommunen segregationen i skolorna

Publicerad

I danska Holstebro har man framgångsrikt jobbat för att bryta segregationen i skolan. Där fördelas nu barnen jämnt på grundskolorna för att ha en bra blandning – med målet att ha runt 20 procent elever med utländsk bakgrund på varje skola.

- Jag lär mig bättre danska nu, säger Mahamed Ahmed Abdi Dacar, 16, som fick byta skola för att kunna integreras bättre.

Svenska skolor brottas med ökande segregation, något som SVT Nyheter rapporterat om i veckan. Även Danmark har haft problem med skolsegregation.

Holstebro på Jylland har 36 000 invånare. I utkanten av centrum finns bostadsområdet Trekanten där många av stadens invandrare bor. I den närliggande Sct Jørgens-skolan fanns plötsligt klasser där 80 procent av eleverna inte hade danska som modersmål. Danska föräldrar började dessutom flytta sina barn till andra skolor, där det talades mer danska.

den segregerade skolan

Kommunens politiker beslutade då enhälligt att vidta åtgärder för att göra något åt segregationen i skolan.

– Det var för många, så därför beslutade vi att fördela barnen på andra skolor i Holstebro, säger Torben Gudiksen, ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Skolor stängdes

Politikerna beslutade också att stänga två av fem kommunala grundskolor i Holstebro, bland annat Sct Jørgens-skolan. Återstående tre grundskolor hamnade i stället i samma skolområde.

I stället för att eleverna ska söka sig till den som ligger närmast, får de nu söka till någon av de tre skolorna.

- Förra året fick alla elever gå på den skola de sökt som förstaval, säger Ole Priess, rektor på Rolf Krakeskolan. 

Han och två andra rektorer på de två andra grundskolorna bestämmer hur sammansättningen i klasserna ska se ut. Hänsyn tas till både elevernas önskemål, egna förutsättningar och etniska bakgrund. Målet är att ha runt 20 procent barn med utländsk bakgrund.

- Det har varit en succé, inte minst för de tvåspråkiga barnen, säger Ole Priess om barnen som har annan bakgrund än dansk.

Mahamed bytte skola

Han säger att fördelningen påverkar integrationen positivt eftersom eleverna lär sig om andra kulturer och börjar umgås med varandra, vilket de också måste göra senare i livet.

Vad har du för tips till svenska skolor och kommuner?

- Att ha politisk uppbackning om man gör något liknande. Det är viktigt. Och att ha tålamod, säger han.

16-årige Mahamed Ahmed Abdi Dacar flyttades från Sct Jørgens till den betydligt mer blandade Rolf Krakeskolan för tre år sedan. Han är väldigt nöjd.

- Man blir mer integrerad och lär sig språket bättre. Jag har lärt känna många nya kompisar, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

den segregerade skolan

Mer i ämnet