– Visionen att kunna välja fritt är bara realiserad i storstadsområden, säger Anna-Maria Fjellman.

Det var regeringen Bildt (M) som 1992 genomförde friskolereformen, vars mål var att bidra till att skapa skolor som drevs på olika sätt och som konkurrerade med varandra. De privata skolorna fick lika stora resurser som de kommunala.

– Tanken med det fria skolvalet var att engagera föräldrar och elever och man hade en tanke på att det skulle bli jämlikt, leda till ökad demokratisering och de ”dåliga” skolorna skulle konkurreras ut, säger Anna-Maria Fjellman.

Många att välja mellan i storstäder

En av hennes slutsatser är att syftet med det fria skolvalet bara har kommit somliga till dels. I sin avhandling nämner hon ett exempel där tolv kommuner som 1997 hade någon form av gymnasieutbildning i dag inte har någon alls.

– Människor i Stockholm och Göteborg har otroligt många skolor att välja på, så tillgången är geografisk.

Anna-Maria Fjellman kan i sin forskning se hur elever ur olika grupper rör sig när det gäller valet av skola.

– Svenska flickor har störst rörlighet, medan elever med utländsk bakgrund, som antingen själva eller har båda föräldrar födda utomlands, är mindre rörliga.

Följer utvecklingen över tid

Hon konstaterar att andra studier som utförts på olika sätt har kommit fram till liknande slutsatser som hon gör med sin avhandling.

– Men i min avhandling följer jag utvecklingen över tid, mellan 1997 och 2011, och visar på olika slutsatser på nationell, regional och kommunal nivå.