Mellan 5 000 och 6000 personer har de senaste åren rest till krigsområden i Irak och Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten (IS). Sedan det så kallade kalifatets fall i mars tidigare i år har många återvänt. Men flera sitter fortfarande fängslade eller befinner sig i flyktingläger i området. Många av dem håller fast vid sin radikala ideologi, visar FN:s rapport.

Terrorstöd

Av de 300 svenskar som anslutit sig till IS har hälften återvänt. IS-återvändarnas terrorkopplingar handlar mer om att stödja terrorverksamhet än att utföra attacker, menar Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen.

Hur länder ska hantera medborgare som anslutit sig till IS och nu sitter fängslade eller i flyktingläger var i fokus för debatten tidigare i våras. Inrikesminister Mikael Damberg (S) skriver i en kommentar till SVT att han står fast vid sin tidigare linje. “Fokus måste även fortsatt ligga på att dessa personer ska ställas inför rätta, helst på plats i regionen med närhet till bevis och vittnen.”

Samtidigt gör Säkerhetspolisen bedömningen att ju längre tid man tillbringar i konfliktområden desto mer påverkan utsätts man för.  

Saknas avradikalisering

Enligt Magnus Ranstorp, forskningsledare på Försvarshögskolan, har flera europeiska regeringar svårt att stävja den islamistiska radikaliseringen som fortfarande pågår. Det saknas avradikaliseringsprogram och åtgärder för att bromsa utvecklingen.  

– Säkerhetspolisen och polisen ska egentligen vara den sista instansen, men nu är de den första och enda. 

Magnus Ranstorp ser dock en positiv åtgärd i förvarstagandet av de sex imamerna som Säkerhetspolisen gjorde i våras.   

– De här imamerna har varit huvudaktörer i faciliteringen, finansieringen och också radikaliseringen, säger han.