Paljettregnet hade knappt lagt sig efter den azeriska duon Ell & Nikkis triumf i förra årets schlager-EM när förberedelserna inför årets tävling i Baku tog vid. Vid Kaspiska havets strand, i stadsdelen Bayil, ligger nu Bakus kristallhall som en slipad juvel.
För många azerer är byggnaden och tävlingen där en källa till stolthet. Andra bär med sig helt andra associationer – inte minst de hundratals som enligt lokala aktivister med våld tvingades flytta när området skulle snyggas till inför musiktävlingen.
Brutala vräkningar
-Vräkningarna var ofta brutala, sättet de skötte det på var skamligt dåligt, säger bloggaren och aktivisten Geysar Gurbanov till TT.
-De griper dig, i princip medan grävmaskinerna kommer och river ditt hem.
Tvångsvräkningarna är en del av en omfattande och systematisk repression, som dokumenterats av grupper som Human Rights Watch. Statens kontroll över medierna är total, fredliga demonstrationer stoppas, och regimkritiker fängslas på oklara grunder.
Nu, med fler utländska journalister i Baku än någon gång tidigare, försöker oppositionella rikta fokus mot problemen med protester och hungerstrejker.
-Det är en chans för oss att berätta om det politiska läget i Azerbajdzjan, säger Geysar Gurbanov.
Demonstranter greps
Aktionerna är inte riskfria. I veckan före finalen har två demonstrationer slagits ned med våld, senast i torsdags. Demonstranter utanför den statliga tv-stationens byggnad i Baku angreps av civilklädda poliser som släpade iväg dem till väntande skåpbilar. De släpptes efter några timmar.
Oron är stor vad som ska ske i Azerbajdzjan när strålkastarljusen har slocknat.
-Aktivisterna som har talat ut om människorättskränkningar kommer att ses av myndigheterna som folk som försökte förstöra festen, säger Max Tucker på Amnesty International till AFP.
Khadija Ismayilova, känd journalist och dissident, målar upp en mörk bild.
-När Eurovision är över kommer regimen att ge sig på kritikerna. Jag är helt säker på det.