Karin Pettersson är överläkare och sektionschef för förlossningsvården på Karolinska universitetssjukhuset. Hon har också forskat kring bland annat covid-19 bland gravida.

Många olika besked

Hon tror att en av orsakerna till att vaccinationstäckningen är lägre bland gravida är att de fick många olika besked under våren 2021.

– När vaccinet först kom sa vi att de inte skulle vara prioriterade. I mars hade vi tillräckligt med data för att känna oss trygga med att vaccinera de gravida som tillhör riskgrupp för svår sjukdom. I maj kunde vi gå ut och säga att alla kunde vaccinera sig, säger hon.

– Sen fick kvinnorna som inte tillhörde riskgrupp vänta på sin åldersgrupp innan de blev vaccinerade. Så egentligen är jag inte så förvånad att täckningen är lägre hos dem än hos befolkningen i övrigt.

Bristande information

Men det finns en annan möjlig orsak till den låga vaccinationstäckningen som oroar Karin Pettersson.

– I mina patientmöten får jag höra från väldigt många att informationen från oss och myndigheter har varit otillräcklig.

Inga signaler om särskilda biverkningar

Hon är tydlig med att det inte har kommit några signaler om att gravida får andra eller mer allvarliga biverkningar än icke-gravida. Inte heller finns det några tecken på att vaccinet skulle påverka fostret negativt – oavsett i vilket skede av graviditeten man tar det.

Trots detta rekommenderar Folkhälsomyndigheten att gravida ska vänta med att vaccinera sig till efter vecka 12.

– Den största risktiden att få ett missfall är under de första 12 veckorna under graviditeten. Då tycker vi det är onödigt att ta vaccinet eftersom det finns en risk att man gör en koppling mellan vaccinet och eventuellt missfall – där det ju inte finns något samband, säger Karin Pettersson.

Kan vaccinet påverka barnet på lång sikt? Hör Karin Pettersson svara i klippet.