Sedan 1990-talet har svensk finanspolitik haft som mål att statens finanser ska gå med överskott. Sverige har genom tillväxt och restriktiv finanspolitik gått från att ha en av Europas högsta statsskulder till en av de lägsta. Överskottsmålet har genom åren försvarats av såväl socialdemokratiska som av moderata finansministrar.

Men genom överskottskommitténs besked på torsdag är detta på väg att ändras.

– Ett balansmål skulle ge bra marginaler och tillräckliga marginaler. Och det skulle ge ett budgetutrymme på 25 miljarder per år, som man kan hantera viktiga samhällsutmaningar med, säger Hans Lindberg, ordförande i den kommitté som utrett frågan, på en presskonferens i riksdagen.

Det är riksdagen som i slutändan beslutar om frågan. Men sex av åtta riksdagspartier är eniga om kommitténs slutsatser, medan två reserverar sig, enligt Lindberg. De två partier som inte håller med om att Sverige bör ha ett balansmål är Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De vill istället se ett underskottsmål för att frigöra ännu mer pengar.

Slopandet kommer sedan överskottsmålet sänktes till 0,33 procent 2019.