Inger Händestam kommer ihåg när hon fick beskedet.

– Jag kommer ihåg orden, jag kommer ihåg den platsen jag stod på, det tråkiga besked jag skulle behöva lämna till nära och kära. Och hur det skulle påverka oss i vårt fortsatta liv, säger hon.

– Saknaden av honom, av det som kunde ha varit, saknaden av honom som morfar, den finns kvar.

Önskar att hon hade haft kunskap

Det är i den här gruppen män, över 80 år liksom Ingers pappa Tore, som självmord är allra vanligast.

Han hade inte gett några signaler om att han skulle ta sitt liv. Nu, många år senare, önskar Inger Händestam att hon hade förstått att han led av en depression.

– För att upptäcka att han led av en depression hade jag behövt kunskap om vad tecknen kan vara, och att vi hade kunnat be om professionellt stöd, så att pappa hade kunnat få hjälp att förstå sitt mående. Det är viktigt att söka hjälp, säger hon.

En äldre om dagen tar sitt liv

Susanne Suvanto Rolfner har länge arbetat med frågor om psykisk ohälsa bland äldre.

– Det är nästan 3-4 gånger vanligare att personer över 65 är drabbade av en depressionssjukdom. Självmord är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. Ungefär en äldre person om dagen tar sitt liv och ungefär en yngre person per vecka, säger hon.

Det finns ingen riktad satsning på nationell nivå för äldre som behöver psykiatrisk hjälp, enligt Susanne Suvanto Rolfner.

– När det gäller psykiatrisatsningar är pengarna nästan uteslutande öronmärkta för barn och unga.

”Jag tror inte man vet vad man har för ångest ”

83-årige Nils Fischerström är en av många äldre som varit deprimerad. Det började kort efter att hans fru gått bort.

– Jag tror att man ofta inte vet vad man har för ångest egentligen. Det bara kommer, säger han.

Nils har fått hjälp på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Här finns särskild äldrepsykiatri för äldre över 65 år med depressioner. Men Agendas undersökning visar att den här typen av psykiatri bara finns i drygt hälften av Sveriges landsting och regioner. (Se faktaruta nedan)

– Äldre generellt är underdiagnosticerade när det gäller depression och ångestsjukdomar. Det hänger ihop med att många, både i vården och den allmänna stämningen i samhället, tycker att det är normalt. ”Du är gammal, du ska snart dö, det är klart att du är ledsen”. Men det är inte normalt, säger Eva-Lii Mark, sektionschef på Norra Stockholms psykiatri.

”Lär sig att det inte är farligt att berätta”

I samtalsgrupperna på S:t Göran får äldre prata om sina problem.

– Det som har hänt med männen i de här grupperna är att de har lärt sig att man kan öppna upp, att det inte är något farligt att berätta om det som är svårt för en, säger Eva-Lii Mark.

– Det är ett behov som finns, fast det talas det inte om i Sverige, säger Nils Fischerström.

Se Agendas reportage om den bristande psykiatriska vården för äldre söndag 18 februari kl 21.15 i SVT2 och SVT Play. I studion psykiatern Ullakarin Nyberg.