Det är svårt att säga exakt när vi började fira påsk i Sverige, men Jonas Engman tror att det hände i samband med att Sverige blev kristet, en process som tog många hundra år. Samtidigt tror han att dagens påskfirare är rätt ointresserade av det kristna budskapet.
– Den ses mer som en allmän ledighet, en sorts semester. Många passar på att åka skidor eller göra andra resor, säger han.
Ägg – en exklusiv lyxvara?
Av alla ting som förknippas med påsken är äggen kanske det mest framträdande. Kokta, stekta, tillverkade av choklad eller fyllda med godis. Jonas Engman berättar att en teori är att äggen skulle vara en fruktbarhetssymbol, något som han själv avfärdar.
– Det är mycket, mycket spekulativt.
Men det finns andra teorier.
– Den minst dåliga förklaringen är att hönsen i bondesamhället sannolikt började värpa vid den här tiden på våren. Ägg var sannolikt en lyxvara, och eftersom påsken var en lycklig helg så tog man till det lyckligaste man hade. Det var nog ganska få som använde ägg under påsken då, det är nog mest på 1900-talet som de blivit allmänt spridda.
Påskkärringar, påskharar och påsktupp?
Enligt Jonas Engman finns det belägg för att påskkärringar funnits under början av 1800-talet i Västsverige.
– Varför vet vi inte riktigt, men det förknippades då med ondska, eftersom de påstods resa till blåkulla och träffa djävulen, säger han.
Påskharens historia går det att säga desto mer om.
– Det är en tysk influens från början av 1900-talet. Det har egentligen aldrig varit så jättestort i Sverige. Det är mest de senaste två decennierna som det fått ordentlig spridning. Den traditionen ser man mer i USA. Jag tror att vi tagit många intryck från USA och Storbritannien, berättar Jonas Engman.
Och tuppen då?
– Den är nog kopplad till just äggen. Har framförallt synts till under 1900-talet, säger han.
Påskriset – en förändrad tradition
I dag är påsken till största del en glad högtid, trots att stora delar av den avser att uppmärksamma Jesu lidande på korset.
– Hela påskveckan kallades stilla veckan. Den veckan skulle man inte skämta, inte ropa högt utan vara ganska dämpad säger Jonas Engman.
Och det är just i lidandet som påskriset har sitt ursprung. Det som i dag ofta står pyntat och färgglatt, användes en gång för att symbolisera lidande.
– Man piskade sig själv, och ibland andra, med påskris för att påminna sig om Jesu lidande. Inte bara under påsktiden utan även under fastan.
Talar om något större
Förändringarna i påskfirandet kan tyckas triviala, men Jonas Engman tror att det kan användas för att spegla en attityd till religion.
– Det speglar hur vi omförhandlar högtider, och vårt sätt att förhålla oss till religiös tro och kristendom. Pingsten till exempel är inte längre en ledig dag, utan det är nationaldagen som är det. Lagen om att nöjesetablissemang skulle vara stängda under långfredagen togs bort först i slutet av 60-talet.
Han tror att det är något som kommer fortsätta framöver.
– Vi har ett migrationssamhälle med många personer som inte självklart ska anpassa sig efter kristna högtider.