I dag röstades en högre pensionsålder genom av riksdagen. Mikael Nyman är chefredaktör på tidningen Pensionsnyheterna och expert på pensionsfrågor. Han förklarar att höjningen av uttagsåldern för den allmänna pensionen och av LAS-åldern handlar om att hantera att vi lever längre.
Åldern för när man har rätt att börja ta ut sin allmänna pension höjs, från 61 till 62 års ålder. Samtidigt höjs åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning, den så kallade LAS-åldern, från 67 till 68 års ålder. Ändringarna kommer börja gälla nästa år.
– Det här är ett led i ett längre arbetsliv. Pensionerna kommer inte räcka om folk är pensionärer längre, säger Mikael Nyman.
Påverkar kvinnor
Åldersgränsen för rätten att börja ta ut sin allmänna pension höjs, från 61 till 62 års ålder. Vem påverkas av detta?
– Det är få som påverkas av den här förändringen eftersom det är få som går så tidigt, säger han och fortsätter:
– Men en kvalificerad gissning är att det kan påverka kvinnor som vill gå i pension samtidigt som sina män, eftersom kvinnor ofta är yngre än sina män.
Kvinnor vill pensioneras med sin partner
Kvinnor får ofta lägre pension än män, vilket beror på flera saker, berättar Mikael Nyman. Till att börja med så har kvinnor ofta lägre lön än män. Men en annan, mindre omtalad faktor, är att kvinnor ibland väljer att gå i pension samtidigt som sin äldre partner vilket leder till att de har färre injobbade år till sin pension. Det innebär också att de har fler år framför sig att leva på de injobbade pengarna. Riksdagens beslut i dag motverkar alltså detta till viss del.
Mikael Nyman påpekar att det vanliga nu för tiden är att man ”flexar” ut sin pension. Man går ner i mindre arbetstid de sista åren av sitt yrkesliv och att det därför är få som brukar börja ta ut sin allmänna pension vid 61, och från och med nästa år, 62 års ålder.
Högre LAS-ålder kan ogillas av arbetsgivare
Åldersgränsen för hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning höjs från 67 till 68 års ålder. Vad innebär detta?
– Det innebär att rätten för den anställda att fortsätta arbeta, det vill säga den anställdas avgångsskyldighet flyttas upp, säger han och fortsätter:
– Det här gillar inte svenska arbetsgivarorganisationer. De tycker inte att staten ska bestämma en sådan sak, utan det vill man göra upp på arbetsplatsen.
Mikael Nyman säger att det främst är högavlönade och välutbildade som jobbar länge och att det därmed främst är de som kan komma att påverkas.