Att vi eldar plast i Sverige leder till stora utsläpp av växthusgaser. I många kommuner går all plast som lämnas in på kommunernas återvinningscentraler till förbränning, istället för att återvinnas till ny plast. Men på ett år har antalet kommuner som materialåtervinner plast istället för att elda upp den ökat från 101 till 121. Det visar siffror från branchorganisationen Avfall Sverige.

– Det är jättebra. Men vi tycker att ännu fler kommuner ska göra det, säger Jon Nilsson-Djerf, rådgivare på branschorganisationen Avfall Sverige.

Ett ”systemfel” att vi eldar plast

Avfallsförbränning står för sju procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och över 90 procent kommer från plasten, enligt Naturvårdsverket.

– Det är fortfarande ett systemfel. Det sätts så otroligt mycket plast på marknaden. Vi måste skapa cirkulära modeller och det jobbar vi och många andra för, säger Jon Nilsson-Djerf.

En av anledningarna till att så stor del av plasten fortfarande eldas upp är att återvinning ungefär kostar dubbelt så mycket som förbränning.

– Man får väga den ökade kostnaden mot miljönyttan, att vi kan undvika fossila utsläpp, säger han.

Branschen efterfrågar regler

Återvinningsföretaget Stena Recycling tar emot plast från många kommuner. De öppnade en ny anläggning i höstas som tar emot vårt gamla plastskräp. Där har de en kapacitet att ta emot 15 000 ton hårdplast om året.

– Det handlar om 45 000 ton koldioxid om det skulle förbrännas. Nu kan vi istället återvinna en majoritet av den plasten, säger Jonny Wehrnlund, affärsområdeschef för plast på Stena Reycling.

Han tror att ännu mer plast skulle kunna återvinnas om det fanns tydligare regler kring att nya plastprodukter behövde innehålla en viss mängd återvunnen plastråvara.

– Det hade skapat bättre förutsättningar i stort och underlättat för stora beslut om investeringar för ny återvinningskapacitet, säger Jonny Wehrnlund.