”Vi ser en tendens mot ökad ojämlikhet”, säger historikern Lars Trägårdh. Foto: Marco Nilson, SVT

Polariseringen ökar – men inte lika mycket som USA

Uppdaterad
Publicerad

Tilliten till institutioner och till våra medmänniskor har minskat och skillnaderna mellan olika områden och delar av landet har ökat. Men vad det gäller den politiska splittringen jämför vi oss för mycket med USA, där läget är betydligt allvarligare. Det menar historikern Lars Trägårdh, som forskat på ämnet.

– Vi har en ganska överdramatisk retorik i politiken och media. Man ställer upp det ungefär som att världen var uppdelad i två olika grupper. Det där tror jag vi ska vara väldigt försiktiga med, det kan bli en självuppfyllande profetia. 

Invandring het fråga

I USA och Storbritannien rapporteras det om att det polariserade politiska klimatet leder till splittring inom vänkretsar, släkter och till och med bland äkta par. I Sverige är det fenomenet mer ovanligt, i alla fall än så länge.

Trägårdh menar att det råder närmast konsensus i svensk politik kring de basala frågorna.

– Det finns ingen som vill avskaffa välfärdsstaten, lagbunden ordning eller demokrati i Sverige. Utan vad vi har är vissa områden där det har blivit väldigt hett. Och det är framförallt invandring och integration som det gäller, säger han.

Negativa trender

Men det finns tydliga tecken på en ökad splittring i Sverige. Trägårdh har lett forskningsprojektet tillitsbarometern, som tittat på social sammanhållning och tillit över tid och i olika delar av landet.

– Vi ser en tendens mot ökad ojämlikhet, skillnad mellan stad och land, en variation när det gäller tillit och trygghet. Detta är något vi måste ta på stort allvar.

Mitten minskar, ytterkanterna växer

Också SOM-institutet i Göteborg har sett tendenser mot ökad polarisering, däribland större skillnader i förtroende för nyhetsmedier beroende på partisympati. Och att den politiska mitten i Sverige minskar.

Skolan, värnplikten och media

Den etniska och sociala boendesegregationen och sociala mediers logik försvårar möten mellan människor med olika åsikter och erfarenheter. Lars Trägårdh nämner också uppluckringen av tre institutioner, som historiskt skapat social sammanhållning.

– Den ena var den allmänna folkskolan, som var en plats där man fick mötas, lära sig ett gemensamt språk och en gemensam verklighetsbild. Den andra var lumpen, där unga män fick mötas över klassgränserna. Och sen hade vi media. Vi hade ett gemensamt media, inte minst då public service, som vi kallar det idag. Alla de här tre institutionerna har under senare år blivit avskaffade eller pluraliserade på olika sätt. Och vi har inga ersättningsinstitutioner som konkret kan få folk att mötas, säger han.

Den här artikeln är en del av projektet Sverige möts. Mer om satsningen kan du läsa om på Sverige möts hemsida.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.