I den nya rapporten från Rikspolisstyrelsen är det tydligt vad som behöver ändras:

–Lagstiftningen är både svårtillämpbar och föråldrad och det har lett till att vi har tagit initiativ till justitiedepartementet om lagändring, förklarar Björn Malmqvist som är biträdande chefsjurist på Rikspolisstyrelsen.

När lagen om handel med begagnade varor senast uppdaterades, 1999, utgick den från att säljaren av guld alltid träffade köparen personligen och legitimerade sig.

–Sedan dess har det ju skett förändringar kring hur aktörer agerar och det gör att jag förstår de som kritiserar lagen och inte tycker att den är tillräckligt tidsenlig, säger Håkan Ekengren (C) som är statssekreterare på Näringsdepartementet.  

Han fortsätter:

–Vi tar rapporten på stort allvar och behöver få tid på oss för att få ett helhetsgrepp kring den här frågan. En sak är att titta på hur det här är kopplat till EU-lagstiftningen.

Internet förändrade guldhandeln

Sedan 1999 har internethandeln ökat kraftigt och det gäller också handeln med guld. Men när man som köpare inte behöver legitimera sig personligen, utan endast fylla i sina personuppgifter i ett formulär på en hemsida är det svårare att kontrollera om uppgifterna verkligen stämmer.

Och när stulet guld har sålts till ett bolag har det visat sig att företaget inte alltid har vetat vem säljaren egentligen var.

–Då är ju risken självklart att man inte uppdagar brott, säger Björn Malmqvist som är biträdande chefsjurist på Rikspolisstyrelsen.

KD: Det här måste prioriteras

Handeln på nätet går under näringsdepartementets ansvar men Caroline Szyber (KD) som är ledamot i justitieutskottet tycker att frågan behöver uppmärksammas från fler håll.

–Vi tycker att det är viktigt att vi lyssnar på Rikspolisstyrelsens synpunkter eftersom de ligger under oss. När de säger att dagens lagstiftning inte ger dem de verktyg de behöver för att sätta dit de som säljer stulna varor så är det viktigt att vi för en dialog att det här måste prioriteras, säger hon.