Under hela 2020 polisanmäldes 21 100 annonsbedrägerier i Sverige. Det är en ökning med 17 procent jämfört med 2019 då 18 844 anmälningar gjordes. Men vad som anses vara ett brott i juridisk mening är inte helt självklart, enligt polisen.

– Det är lite av en gråzon, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på polisens nationella bedrägericenter.

– Som alltid när det gäller bedrägerier försöker man spåra vart pengarna har gått. För att det ska vara ett bedrägeri i brottsbalkens mening måste det vara vilseledande, brottsoffret ska ha lidit skada och brottsutövaren ha haft en vinning. Att brottsoffren i det här fallet har lidit ekonomisk skada vet man eftersom det har dragits pengar.

Men att kunderna i flertalet av fallen faktiskt har fått en vara men inte den de hade förväntat sig försvårar bedömningen av vilken lag som ska tillämpas.

– Har du inte fått en vara är det ett bedrägeri. Har du fått en vara, även om det inte är den du beställt, kan det i stället vara vilseledande marknadsföring och då är det en fråga för Konsumentverket, säger Lotta Mauritzson.

Pris kan avgöra

I fallet med det aktuella nätföretaget som har skickat miniatyrer eller varianter av det som har beställts kan även summan spela in.

– Priset kan vara avgörande för vad man kan förvänta sig. I de anmälningar vi ser verkar det handla om några hundra kronor, 300-400 kronor. Då kanske man inte kan förvänta sig ett löpband, säger Lotta Mauritzson.

Däremot kan marknadsföringen vara vilseledande, om företaget inte har uppgett att löpbandet är en miniatyr.

”För bra för att vara sant”

Enligt Lotta Mauritzson är det viktigt att alltid kolla upp företag innan ett köp.

– Generellt ska man kolla upp företaget man handlar från om det är nytt. Och är erbjudandet för bra för att vara sant så är det oftast det.

SVT Nyheter har försökt komma i kontakt med företaget men inte lyckats.