Den som följt svensk politik ett tag vet hur viktiga Pisaundersökningarna är. De återges ofta i offentliga dokument och redovisas återkommande i budgetpropositionen, vilket förstås innebär att det är viktigt att resultaten är korrekta.
Stor politisk betydelse
Men Pisaundersökningarna har också stor politisk betydelse i och med att de även används som redskap i den politiska debatten.
Det genomförs visserligen flera olika undersökningar om svenska elevers kunskaper, men Pisaundersökningen har en särställning. Ingen annan undersökning på skolans område påverkar skoldebatten så mycket som Pisaundersökningen.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) kallade det följaktligen en ”glädjens dag” när Pisaundersökningen 2018 presenterades. Undersökningen indikerade en uppgång för svenska skolresultat, vilket ministern tog som intäkt för att regeringen förde en klok skolpolitik.
Ifrågasatta resultat
Men redan då började resultaten ifrågasättas. Sverige låg nämligen i topp när det gällde exkluderingar, dvs elever som aktivt plockats bort från undersökningen av olika skäl. Ett sådant skäl är att eleven är nyanländ och inte talar eller skriver svenska. Dessutom var bortfallet i undersökningen omfattande, dvs elever som valts ut men som av olika skäl inte skrivit proven.
Regeringen och Skolverket menade dock att trots detta var undersökningen genomförd på ett korrekt sätt och resultaten var därför tillförlitliga. Utbildningsministerns statssekreterare Erik Nilsson avfärdade kritiken som ”konspirationsteorier” och utbildningsministern själv slog fast i riksdagen: ”Jag har inte några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder”.
Kommer avkrävas besked
Idag är läget annorlunda. Skolverket medger att för många elever har undantagits från provet. Och enligt Riksrevisionen har information om dessa tveksamheter funnits i regeringskansliet under lång tid. Åtminstone två interna promemorior har upprättats sedan december 2019 där tjänstemän lyft frågan om att Pisaresultaten kan vara behäftade med felaktigheter.
Frågan är om och i så fall när den politiska ledningen på departementet informerades om detta och vilka åtgärder som i så fall har vidtagit? Anna Ekström själv hävdar att hon kontaktat Skolverket och försäkrats om att undersökningen var korrekt, medan Riksrevisionen inte säger sig känna till några sådana kontakter.
Här kommer utbildningsminister Anna Ekström att avkrävas besked. Just nu ser det ut att blåsa upp till politisk storm kring henne. Kritiken från oppositionen i riksdagen är hård och Sverigedemokraterna har under dagen begärt hennes avgång. Andra oppositionspartier vill dock avvakta innan de ger besked i frågan.
Besvärlig sits
Enligt Riksrevisionens granskning har för många elever med framför allt utländsk bakgrund undantagits från Pisaundersökningen 2018. Den konkreta följden av detta är att den med all sannolikhet visade en alltför positiv bild av skolresultaten i Sverige. Enligt forskningen är nämligen Pisaresultat för icke-deltagare (exkluderade och bortfall) lägre än för elever som skriver proven.
Allt detta ställer regeringen i en besvärlig sits. Det handlar inte enbart vad man faktiskt känt till om tveksamheterna i undersökningen. Det handlar också om betydelsen av att ha ett korrekt faktaunderlag när det gäller svenska skolresultat. Utan trovärdiga Pisaresultat i ryggen blir det också svårare för regeringen att hävda att den svenska skolan är på rätt väg.