SVT:s kartläggning har visat att ett stort antal myndigheter gjort affärer med bolag i Volvo Cars-gruppen, sedan flera år ägd av kinesiska Geely.
En av myndigheterna är Försvarsunderrättelsedomstolen, som bland annat avgör frågor om FRA:s signalspaning, och vars ärenden omfattas av sträng sekretess. Domstolen leasar en modern Volvobil åt ordföranden Kathrin Flossing.
– Då är min rekommendation att inte prata hemligheter när man åker Volvobilen, säger Pontus Johnson, professor och chef för Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet vid KTH (se video).
Försvarsunderrättelsedomstolen: Vi är medvetna om förhållandena
När SVT frågar Försvarsunderrättelsedomstolen vilka överväganden man gjort mot bakgrund av Volvos kinesiska ägande och eventuella risker, så svarar kanslichef Mikael Karanikas:
Inom ramen för domstolens säkerhetsskyddsarbete genomförs kontinuerligt bedömningar av hot mot domstolens säkerhetskänsliga verksamhet. De förhållanden du tar upp är vi förstås medvetna om. Vi pratar aldrig säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter utanför säkra och kontrollerade utrymmen. En bil – oavsett märke – är givetvis inte något sådant utrymme.
Volvo Cars tillbakavisar kopplingar till kinesiska staten
Volvo Cars har återkommande tillbakavisat kopplingar till den kinesiska staten, och framhållit att man är privatägda. Kinaexperter menar dock att man inte kan dra en tydlig gräns mellan privata och statliga bolag i Kina, i synnerhet inte efter 2017 års säkerhetslagstiftning som slår fast att alla kineser är skyldiga att bistå Kinas underrättelsetjänst med information.
I en kommentar till SVT skriver Volvo Cars pressavdelning:
I bilar vi förser Polismyndigheten och Tullverket med har vi avaktiverat all kommunikationsutrustning som möjliggör överföring av data till Volvo Cars eller någon annan. I stället använder myndigheterna enbart sina egna kommunikationssystem i bilarna. Andra myndigheter har samma möjligheter som Polismyndigheten och Tullverket om de önskar.