Professorn om post-covidsjuka: De är inte inbillningssjuka

Uppdaterad
Publicerad

Extrem trötthet, oändlig feber och hjärtklappning. Fler än 50 000 människor kan ha drabbats av postcovid i Sverige i sviterna av pandemin. Vägen till återhämtning kan vara lång – men forskarna börjar åtminstone förstå vad som egentligen händer i kroppen hos den insjuknade. 

– Vi måste ta fram bot. Jag har gott hopp om att vi kan göra det, men det tar frustrerande lång tid, säger immunologiprofessorn Petter Brodin. 

Sedan år 2020 har 9 225 människor diagnostiserats med postcovid bland sjukhusvårdade. Men de allra flesta som drabbats av postcovid hamnar inte på sjukhus, utan i primärvården. Eftersom regionerna mäter på olika sätt är det svårt att veta exakt hur många som drabbats, men baserat på regional statistik från Region Örebro skulle det kunna röra sig om nästan 50 000 drabbade i Sverige.

Enligt Petter Brodin, barnläkare och professor i immunologi vid Karolinska institutet, rör det sig om många, många fler.

För postcovid-sjuka är symtomen många och diffusa, och vägen fram till diagnos är ofta lång. Brodin tror att det är just den breda symtombilden som gör det svårt att kartlägga utbredningen av post-covid.

Kroppens fysiologiska system spårar ur

Ett av de vanligaste symtomen som flera patienter uppvisar är hjärntrötthet. Många vittnar om en bedövande trötthet – som vissa tolkar som inbillad. 

– Det beror på att det är en odefinierad diagnos. Allt ifrån väldigt milda symtom till väldigt svåra, säger Petter Brodin. 

När kan man slå fast att det är postcovid som någon har? 

– Det vi vet från alla våra studier av framförallt de svårare fallen, det är att det här är inte inbillningssjuka. Det är väldigt tydligt orsakat av olika fysiologiska system som är urspårade och inte fungerar som de ska efter den här infektionen, säger han i SVT Aktuellt

Se professorn i immunologi förklara vad det är som händer i kroppen under postcovid i videon ovan. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.