Det var den 18 november förra året som Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) höjde terrorhotnivån från tre till fyra på en femgradig skala. Då hänvisade säkerhetspolisen till att risken för islamistisk terror ökat och att det fanns ett konkret hot mot Sverige. En man i 25-årsåldern anhölls i sin frånvaro misstänkt för att ha förberett terrorbrott i Sverige.

I flera medier skrevs det om oro och polisen uppmanade till extra vaksamhet.

– Då tror jag att en del blev ganska rädda och undrade vart är vi på väg och vad kommer att hända. Den här typen av situationer väcker en hel del obehag, säger psykologen Eva Håkanson som tidigare var katastrofpsykologisk expert inom Stockholms läns landsting.

Vi vet i dag vad som hände. Dagen efter hotnivån höjts, den 19 november, greps en 22-årig man i Boliden. Men mannen visade sig vara helt oskyldig och han släpptes på fri fot den 22 november.

Fortsatt högt terrorhot

Det har nu gått tre månader och enligt NCT är det fortfarande aktuellt med en den höga terrorhotnivån. ”Sett i ljuset av de senaste händelserna i Europa och omvärlden råder det för närvarande ett svårbedömt läge och terrorhotbedömningen ses över kontinuerligt”, skriver de.

Men trots att terrorhotnivån fortsatt ligger på den näst högsta nivån menar Eva Håkanson att oron lagt sig.

– Jag tror att många inte ens minns eller tänker på det. Det har inte talats så mycket om hotnivån i nyheterna och då vänjer man sig och då minskar oron. Tre månader är en lång tid i sammanhanget.