Michael Malm, totalförsvarsstrateg från Försvarsmakten

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det är inte frivilligt” – Hör Michael Malm, totalförsvarsstrateg, om svenskarnas försvarsvilja – och vad du är skyldig att bidra med vid krig. Foto: SVT Morgonstudion

Rapport: Knapp majoritet av svenskarna villiga att riskera livet vid händelse av krig

Uppdaterad
Publicerad

En knapp majoritet av svenskarna är villig att riskera livet för Sverige vid händelse av krigsfara eller krig, men många saknar grundläggande kunskaper om vad förväntas av dem och vad som gäller då. Det slår Försvarsmakten fast i en ny rapport.

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Det innebär att alla som bor här och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.

Nästan nio av tio svenskar tycker att det är viktigt att alla i dessa åldrar är med och försvarar landet i ett sådant läge; män och personer över 50 år i högre utsträckning än kvinnor och yngre personer. Detta enligt en undersökning gjord av Verian, tidigare Kantar Sifo, på uppdrag av Försvarsmakten.

En knapp majoritet av allmänheten skulle vid händelse av krig eller krigsfara kunna tänka sig att bidra till det svenska totalförsvaret på något sätt, drygt hälften (51 procent) med fara för livet i en icke-stridande roll.

Men få, var fjärde person (24 procent), kan tänka sig en stridande roll med fara för livet. Här märks också en tydlig skillnad mellan könen. Medan 39 procent av männen, enligt undersökningen, skulle kunna tänka sig en stridande roll kan endast 8 procent av kvinnorna göra detsamma.

81 procent uppger att de skulle kunna ta en icke-stridande roll utan fara för livet. Kvinnor och personer mellan 50-79 år i något högre utsträckning än övriga.

”Behöver samtala om det här”

Samtidigt känner endast fyra av tio till vad som förväntas av dem vid krig eller krigsfara. Kännedomen om vad som förväntas av dem som privatpersoner och i tjänsten är tydligt högre hos de som vet att de är krigsplacerade, jämfört med övriga allmänheten.

Sex av tio uppger att de vet om de är krigsplacerade eller inte.

Endast 34 procent av allmänheten vet vad skärpt beredskap innebär, bland yngre är siffran ännu lägre (27 procent).

– Vi behöver samtala mer om det här. Jag tror också att vi behöver samtala mer om vilka värden det är i vårt samhälle som är värda att värna, säger Michael Malm, totalförsvarsstrateg vid Försvarsmakten, i Morgonstudion.

Skärpt beredskap är något regeringen kan besluta om vid händelse av att Sverige bedöms vara i krigsfara eller vid krig och konflikt i vårt närområde. Det är den lägre av de två beredskapsnivåerna. Högsta beredskap är den högsta nivån, och råder automatiskt om landet hamnar i krig.

Bara 38 procent vet hur länge de förväntas klara sig själva under krig eller krigsfara, enligt undersökningen. Enligt myndigheterna bör man planera för att kunna klara sig själv i en vecka, men gärna längre om möjligt.

Vad gäller vid totalförsvarsplikt?

Totalförsvarsplikt innebär att alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år kan kallas in för att hjälpa till på olika sätt vid krigsfara och krig.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt i Försvarsmakten, civilplikt inom verksamheter som regeringen beslutar om, till exempel räddningstjänst, barnomsorg och sjukvård, och allmän tjänsteplikt, som innebär att man tjänstgör inom verksamheter som måste fungera även vid krigsfara och krig.

Sedan den 19 januari är civilplikten återaktiverad i Sverige, i första hand gäller det räddningstjänstområdet.

Källa: MSB

Mer om undersökningen

Den gjordes av Verian mellan 12-14 juni 2024.

Utifrån webbaserade enkäter, med svenska allmänheten i åldrarna 18-79 år, i den riksrepresentativa och slumpmässigt rekryterade Sifo-panelen.

Antal intervjuer: 1 032.

Svaren vad gäller försvarsviljan ligger i linje med tidigare undersökningar där frågan är ställd på sammansätt, enligt Verian.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.