• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Det näthat som riktats mot Jimmy Durmaz och Linnéa Claesson har lett till fällande domar. Men enligt Näthatsgranskaren finns det stora brister i polisens arbete mot denna brottslighet. Foto: Pontus Lundahll/Jessica Gow, TT

Rapport: Stora brister i polisens arbete mot näthat

Uppdaterad
Publicerad

Polisen brister i arbetet mot hatbrott på internet. Detta enligt en rapport som lämnades till inrikesminister Mikael Damberg på fredagen.

– Det finns många duktiga poliser men saknas samordning, säger Tomas Åberg på Näthatsgranskaren, som ligger bakom rapporten.

Samhällsdebattören och före detta handbollspelaren Linnéa Claesson och fotbollspelaren Jimmy Durmaz hör till undantagen: De har utsatts för näthat där gärningspersonerna sedan fällts i domstol.

Men flertalet fall av kriminellt näthat blir inte ens anmälda, eftersom brottsligheten inte är prioriterad. Det menar Tomas Åberg på den ideella organisationen Näthatsgranskaren (NHG).

”Inte riktiga brott”

– Det kan finnas en attityd att hatbrott på nätet och i sociala medier inte är ”riktiga brott”, både hos polisen och dem som begår brotten.

Sedan 2017 har NHG, en politiskt och religiöst obunden ideell förening, gjort 1 229 polisanmälningar mot kriminellt näthat. 309 har lett till fällande dom mot 215 personer. Därmed anser sig NHG ha visat hur man med begränsad arbetsinsats kan upptäcka hatbrott på nätet och dessutom säkra bevis och identifiera de skyldiga.

Enligt NHG:s skuggrapport, som är ett svar på polisens egen rapport om insatserna mot demokrati- och hatbrottslighet, har myndigheten kunskapsluckor och samordningsproblem när det gäller kriminalitet som sker på nätet. Även bristen på spaning tas upp som ett stort problem.

Dessutom pekar NHG på stora skillnader i hur denna typ av brottslighet prioriteras i olika polisregioner och mellan enskilda befattningshavare. Även bland åklagare och domstolar finns det stora variationer i hur allvarligt man ser på den här formen av kriminalitet.

Rättssystemet hänger inte med

– Signalerna från politikerna och samhället i övrigt är ganska tydliga, men rättssystemet hänger inte med, menar Tomas Åberg, som själv arbetat som polis.

Och han varnar för allvarliga följder när hatbudskap som går över gränsen får spridas utan juridiska konsekvenser:

– De har en normaliserande effekt på språkbruket som sedan sipprar ut i samhället, säger han.

”Vi har ett jätteengagemang”

Johan Hasselmark, gruppchef på Polisens Nationella operativa avdelning, välkomnar rapporten men håller inte helt med om all kritik.

– Vi jobbar ständigt på förbättring men kritiken mot bristande engagemang känner jag inte igen, utan vi har ett jätteengagemang.

Samtidigt medger han att det ligger en del sanning i att det råder brist på samordning inom svensk polis.

– Vi har många ärenden som flyter in och jobbar ständigt på att utveckla det för att samordningen ska bli bättre. Det är verkligen något vi behöver titta ännu mer på dagligen för att hitta utvecklingspotential helt enkelt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.