Pierre Durrani berättar för SVT Nyheter att han under 1994, efter att ha varit aktiv som styrelsemedlem i Sveriges Unga muslimer, fick ett erbjudande om att studera till imam i en skola i Frankrike. Han åkte dit hösten 1994 och ett halvår senare gick han med i Muslimska brödraskapet.

– Vi hade veckovisa möten, läste koranen och bad tillsammans. Alla elever var inte med i brödraskapet men en stor del av lärarkåren var det, säger han.

Efter lite mer än ett år återvände Pierre Durrani till Sverige och gick åter med i styrelsen för Unga muslimer. Han kom senare att bli pressekreterare där.

– Då var jag fortfarande positiv till Muslimska brödraskapet efter en tid i Sverige insåg jag att den här gruppen inte förstod hur man skulle kunna vara muslim i Sverige och att de hade en mentalitet som inte var nyanserad.

Muslimska brödraskapet – en minoritet

Pierre Durrani är noga med att påpeka att de som ingår i Muslimska brödraskapet och andra islamistiska organisationer inte representerar islam eller den muslimska kulturen.

– Det är en minoritet och Muslimska brödraskapet är inte på något sätt representativa för muslimer, säger han.

Har du någon kontakt med Muslimska brödraskapet i dag?

– Jag slutade vara en del av den scenen 2003 och har inte interagerat med dem sedan dess.

Medförfattare till kritiserad rapport

Pierre Durrani blev tillfrågad av Magnus Norell att vara medförfattare till rapporten som skrevs på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), dels för att han studerat ämnet och har en kandidatexamen i religionshistoria, dels med tanke på hans tidigare erfarenhet från organisationen.

Läs mer: Här hittar du hela rapporten

Gör inte din bakgrund att du blir partisk?

– Det har inte varit helt lätt att vara med och skriva den här rapporten. Det är alltid en utmaning när man själv har en bakgrund i något. I mitt fall gäller det inte bara brödraskapet utan även islam som religion. Men man måste också kunna lägga in egna erfarenheter som ett subjektivt perspektiv.

Trovärdigheten ifrågasätts

Rapporten har fått sin beskärda del av kritik. Ett 20-tal religionsvetare riktar skarp kritik mot trovärdigheten i rapporten och ordförande för Sveriges unga muslimer säger att den bygger på rasistiska konspirationsteorier.

– Det här är en förstudie som inte gör anspråk på att vara en regelrätt vetenskaplig text. Det är bra att texten kritiseras. Syftet med rapporten är att få igång en diskussion, inte vara det slutgiltiga inlägget i ämnet, säger Pierre Durrani.

Ni får mycket kritik för brist på källor. Hur motiverar ni till exempel att Muslimska brödraskapet är aktivt i Sverige och vill bygga upp sitt eget segregerade samhälle, som ni påstår i rapporten?

– Det finns kopplingar mellan Islamiska Förbundet i Sverige och den europeiska samarbetsorganisation Federation of Islamic Organisation in Europe (FIOE) som Islamiska Förbundet också var med och startade. Det är vedertaget bland de som forskar om den europeiska delen av Muslimska Brödraskapet att FIOE är knutet till Muslimska brödraskapet, säger han och fortsätter:

– Det är inte konstigt att Muslimska brödraskapet har en annan samhällsvision och vill genomföra den, likt många politiska rörelser, men det viktiga här att vi kan börja få till stånd en diskussion om deras närvaro i Sverige och Europa sedan drygt 40 år.

Behövs mer forskning

Pierre Durrani argumenterar visserligen för att påståendena i rapporten stämmer, men han medger samtidigt att det saknas empiriskt material.

– Vi har källor på mycket, men inte på allt och det är viktigt att det forskas mer på området.

Den kritik som religionsvetarna riktar mot rapporten är främst att påståenden saknar empiriskt stöd och de menar att det saknas källhänvisningar för avgörande uppgifter.

Läs mer: Här är blogginlägget med forskarnas kritik mot rapporten

Kan du förstå kritiken som riktas mot rapporten?

– Ja det kan jag. Men samtidigt, ska man undvika att ta upp grupper som det Muslimska brödraskapet bara för att det finns grupper som redan ser islam som det stora hotet? Jag tror man gör samhällsdebatten en otjänst genom att inte ta upp det. Det måste granskas och debatteras i offentligheten. Vanligt folk som har muslimsk bakgrund vinner på att dessa grupper granskas.