Det enda parti som nämns vid namn i den kritiserade forskningsrapporten är Socialdemokraterna.
På sida 53 står det:
”Med tanke på kritik som riktas mot att Brå har en stark knytning till kriminologiska institutionen samt till det socialdemokratiska partiet, väcker nuvarande bemanning av råden frågor.”
Den formuleringen har bidragit till att rapporten fått politiskt genomslag och Sverigedemokraterna har anmält den socialdemokratiske justitieministern Morgan Johansson till konstitutionsutskottet.
Men formuleringen om kopplingen till Socialdemokraterna vill forskarna inte stå för när SVT Nyheter ställer frågor om underlaget.
”Huruvida det stämmer tar inte vi ställning till”, skriver Stefan Holgersson, en av rapportförfattarna, i ett mejl.
”Inte studerat specifik regering”
I rapporten nämns inte vilken tidsperiod eller vilka rapporter som kritiken mot Brå gäller. Detta för att skydda de personer som intervjuats.
– Vi har inte gått in på olika sakfrågor så det kan ju ske från olika håll såklart. Vad vi ser och poängterar i rapporten är att det inte alltid är en medveten styrning, men just för att man befinner sig i ett beroendeförhållande är man mån om att upprätthålla goda relationer med sin uppdragsgivare, säger rapportförfattaren Malin Wieslander.
Betyder det att regeringar av olika färg kan ha påverkat forskningen åt olika håll?
– Ja, vi har inte studerat en specifik regering eller tid. Vi går tillbaka ganska lång tid och har pratat med anställda som arbetade vid Brå för flera decennier sedan. Men också med nuvarande anställda och före detta anställda som nyligen har slutat vid Brå, säger Malin Wieslander.
God forskningssed
På Linköpings universitet har man följt debatten och enligt vicerektor Per-Olof Brehmer står man bakom forskarna. Delar av resultatet som finns i rapporten har tidigare publicerats i bland annat en norsk tidskrift.
– Det är så forskning bedrivs i normala fall och vi som universitet uppmanar till det. Att man presenterar på olika forum och får synpunkter, säger Per-Olof Brehmer.
Rapporten som publicerades under måndagen hade inom ett dygn fått både ris och ros, och lett till en KU-anmälan av justitieministern. Dessutom anser en forskare som förekommer i rapporten att han blivit felciterad.
– Som universitet har vi ett ansvar att forskarna följer en god forskningssed. Hittills kan jag se att ingenting pekar på att man åsidosatt en god forskningssed, men det är självklart allvarligt om flertalet kommer ut med att de blivit felciterade, säger Per-Olof Brehmer.
Så gjordes rapporten – finansierad av Handelsbanken
Forskningsrapporten bygger framför allt på 37 intervjuer:
- 11 tidigare anställda på Brå
- 12 nuvarande anställda på Brå
- 2 före detta generaldirektörer för Brå
- 6 tidigare rikspolischefer
- 3 tidigare justitieministrar
- 3 i insynsrådet för Brå
Forskarna har också googlat på forskare som uttalat sig kritiskt mot polisen. Rapporten bygger på kvalitativ data – någon intervjumall har inte använts.
Rapporten har publicerats inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem (CARER), ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och ett samarbete mellan Linköpings universitet (LiU) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Forskningsrapporten har anknytning till en pågående forskningsstudie som finansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser med titeln: ”Det myndigheter vill dölja – hur beteenden som riskerar att erodera tilliten till offentliga organisationer kan motverkas”.
Källa: Går det att lita på Brå? En studie om bias i myndighetsforskning