I september godkände den högsta instansen för migrationsfrågor, Migrationsöverdomstolen, att den omdiskuterade gymnasielagen får tillämpas. Lagen trädde i kraft 1 juli och sedan dess har närmare 12 000 ansökningar kommit till Migrationsverket.
Men långtifrån alla ensamkommande uppfyller kraven för att kunna få uppehållstillstånd för att bedriva studier. Fram till i dag har 287 personer fått bifall, 1 401 har fått avslag på sina ansökningar och över tusen ärenden har avvisats eller avskrivits. Det är personer som av olika skäl inte uppfyller kraven som ställs, som att de är för gamla eller att de sökt asyl efter 24 november 2015.
Migrationsverket bedömer att några tusen av de sökande uppfyller kraven för att få uppehållstillstånd.
– Vår prioritet nu är att de här personerna som fått leva i ovissheten och väntat ganska länge ska få sina beslut så snart som möjligt. Till nyår är vår målsättning att vi ska fatta beslut i våra ärenden, säger Johanna Lindblad Ó Duinnin, rättsexpert på Migrationsverket.
Får sex månader att ordna anställning
Uppehållstillståndet gäller till en början 13 månader, men kan förnyas. Det innebär att en person som exempelvis går första året på gymnasiet kan förlänga tillståndet för att fortsätta sina studier. Efter gymnasiet har personen sex månader på sig att ordna en fast anställning som inte är subventionerad och bli självförsörjande, vilket är kravet för att få stanna i landet.
Vad händer om man inte fått fast jobb inom sex månader?
– Om man inte har några andra grunder för att få uppehållstillstånd så kan det bli fråga om utvisning i det läget, säger Johanna Lindblad Ó Duinnin.
I det fallet säger nuvarande lagstiftning att kommunen ansvarar för ekonomiskt bistånd, genom att betala en så kallad dagersättning på 71 kronor om personen är ensamboende.
Oklarheter i landets kommuner
Men trots det har det i flera kommuner funnits oklarheter kring vilket ekonomiskt ansvar man har för ensamkommande som fått avslag i alla instanser, och därmed skrivits ut från Migrationsverkets boenden.
– Migrationsverket menar inte att det nuvarande regelverket är otydligt. Det är kommunernas ansvar. Sedan är det en annan fråga hur man tycker att det borde vara, säger Johanna Lindblad Ó Duinnin.
Fakta: Gymnasielagen
Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och är tänkt att innebära att ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan får en ny möjlighet om de inleder studier.
Den drevs fram av Miljöpartiet i regeringen med stöd från Vänsterpartiet och Centern.
Två av fyra migrationsdomstolar (Stockholm och Malmö) har dock underkänt lagstiftningen och vägrat att använda den.
En huvudfråga har varit det sänkta kravet på att kunna styrka sin identitet, något som är problematiskt då många av de berörda saknar id-handlingar.
TT
Fakta: Flera krav måste vara uppfyllda
Den nya gymnasielagen gäller för ungdomar som sökte asyl när de var under 18 år, men som har fyllt 18 och blivit vuxna i väntan på besked.
Ett antal villkor ska vara uppfyllda för att en person ska beviljas uppehållstillstånd enligt lagen.
- Personen ska ha ansökt om asyl första gången den 24 november 2015 eller tidigare. Även personer som anlände före den 24 november men fick sin asylansökan registrerad först efter detta datum omfattas.
- Personen ska ha varit minderårig vid asylansökan, men över 18 år när beslutet om utvisning kom.
- Mer än 15 månader ska ha gått innan beslutet kom. Beslutet ska ha kommit den 20 juli 2016 eller senare.
- Personen ska studera, ha studerat eller ha för avsikt att studera på gymnasienivå i Sverige.
- Personen ska befinna sig i Sverige när den ansöker.
- Ansökningstiden gäller från och med den 1 juli till och med den 30 september 2018.
Källa: Röda korset
TT